Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - O. Samhälls- och rättsvetenskap (med nationalekonomi och statistik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
byråinspektör i Kontrollstyrelsen). I ett fall ger framställningen emellertid lätt anledning till
missförstånd, nämligen vid förfrs kritik av »den legendariska summa på 400 milj. kronor, som
ofta i den mindre nogräknade agitationen uppges representera svenska folkets utgifter för
rusdrycker åren 1920 eller 1921». Förf. borde ha klart uttalat, att siffran är oriktig, om man
begränsar sig till rusdryckerna (d. v. s. spritdrycker och viner), men att den är riktig, om man avser
samtliga alkoholhaltiga drycker (alltså även skattepliktiga maltdrycker). Det oriktiga är den ofta
omedvetna förväxlingen av sagda båda beteckningar. Th. Dn.
Cassel, Gustav. Socialism eller framåtskridande. Nst. 1928. 255 s. Oa. 5:50.
Utgör huvudsakligen en samling i Svenska dagbladet under åren 1925—1928 publicerade
tidningsartiklar, vari förf. energiskt bekämpar icke endast socialismens enligt hans uppfattning
fullständigt missvisande samhällsåskådning, utan även hela den fackliga arbetarrörelsen och
framför allt den s. k. fackföreningsmonopolismen. J—i.
Göransson, K[arl] F[redrik]. Hur man sköter sitt folk. Samförstånd mellan
företagare och arbetare. N. o. k. 1927. 53 s. Oha. 1:—.
Boken är en god och vidsynt framställning av dessa nu mycket aktuella problem. Författaren
har i sin egenskap av disponent vid Sandvikens järnverk sedan länge mött dem i sin praktiska
verksamhet, och framställningen bär även spår härav. Den är fri från akademiska vändningar
och går rakt på sak.
Boken inledes med en kort översikt över utvecklingen fram till det nuvarande läget, medan
huvuddelen berör de kollektivt inriktade åtgärderna för uppnående av samförstånd. I
avslutningskapitlet beröras de vägar på vilka man kan uppnå en bättre personlig kontakt mellan
arbetare och företagare. Förf. framhåller med rätta att det industriella livet vilar ej blott på teknik,
utan även på mäktiga psykologiska faktorer, som kunna lända till gagn eller till skada allt efter
det sätt, på vilket man handskas med dem. Någon lösning av problemen avser boken ej att giva
men den är icke dess mindre en god vägledning på detta område. H. H.
Henriksson-Holmberg, G[ustaf]. Anarkismen. Dess grundtext. På föranstaltande
av Ungsocialistiska förbundets verkställande utskott utarbetad och
tolkad. Brand. 1928. 144 s. Litt. Oac. 2:—, inb. 3:25.
Inom den anarkistiska meningsriktning, som har sin samlingspunkt i Sveriges ungsocialistiska
förbund, intar Holmberg en obestridlig plats som den mest framträdande teoretikern, och hans
på föranstaltande av förbundets ledning utarbetade tolkning av rörelsens »grundtext» måste
otvivelaktigt anses som en fullödig framställning av den samhällsuppfattning, som denna rörelse vill
företräda. De talrika litteraturhänvisningarna vittna om förf:s beläsenhet inom såväl den
anarkistiska som den mot nämnda åskådning kritiska samhällslitteraturen och ha icke minst för en
kritiskt lagd läsare åtskilligt intresse såsom belysande de idéströmningar, från vilka den nutida
anarkismen hämtat sin näring. J—i.
Hesslén, Gunnar. Det svenska kommittéväsendet intill år 1905. Dess uppkomst,
ställning och betydelse. Akad. avh. Leq. 1927. 381 s. Litt. Occ. 8:—.
En vetenskaplig specialavhandling, som innehåller ett rikhaltigt material till belysning av
svenskt kommitté väsen från de första ansatserna i början av 1600-talet fram till våra dagars praxis,
som förf. anser fullt färdigbildad år 1905, det år, som han därför sätter som slutpunkt i sin
undersökning. Sitt största intresse har framställningen genom att belysa en sida av historien om
maktbalansen mellan regering och riksdag. Vad speciellt tiden efter 1809 angår märker man en påtaglig
utveckling från de första årtiondena, då statsråden själva synnerligen ofta voro
kommittémedlemmar och det icke-administrativa inslaget var mycket sällsynt, fram till våra dagars i stor
utsträckning »parlamentariska» kommittéer, vilkas arbete en stark regering visserligen stundom söker
dirigera, men då på andra vägar än genom medlemskap i kommittéer. K. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
