Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skol- och barnbibliotek - Böcker för barn och ungdom - uH. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nu. Då var det en glädje att få en riktigt tjock bok, som lästes om igen, nu är det tvärtom. Och
Lykttändaren är ännu en tjock bok, trots att förlagets »förkortare« haft den under behandling. G. L.
Edqvist, Märta. Gossen från Nykarleby. Berättelser för barn och ungdom.
Sv. 1. t. 1928. 184 s. Ill., portr., litt. (Saga 128.) Inb. 3:—.
Det har hittills saknats en för barnen avsedd biografi över deras sagofarbror Topelius. Märta
Edqvist har nu på ett sympatiskt och älskvärt sätt fyllt denna lucka. Som förnämsta källa har
hon, riktigt nog, använt Valfrid Vasenius’ stora levnadsteckning över Topelius. Men dessutom
har hon ur Topelius’ diktning fantiserat ihop diverse upplevelser, under motivering att Topelius
i ovanligt hög grad hade behov av geografiskt och historiskt fäste för sin diktande fantasi, och
därvid dragit upp en systematisk parallellism, som är all verklig diktning främmande och som
är särskilt överflödig, då verklighetsstoffet är så rikt som här. Men tilldiktningen är i alla fall
bygd på föremålets karaktär och förgriper sig sålunda ej på den inre sanningen. Bra bilder av
Brita Ekström. G. L.
Holst, Bertha. Blindbock. Berättelse för ungdom. Övs. fr. da. av Irma
Schildt. A. B. 1927. 215 s. (Önskeböckerna.) Inb. 4:25.
Det är ett tragiskt problem den på sitt område utmärkta författarinnan här tagit upp: en tolvårig
gosse, spänstig, sprittande av liv och infall, blir genom en olyckshändelse blind för livet.
Med träffsäker och fin psykologi visar hon hur småningom en strimma av ljus bryter in i
förtvivlans mörker, hur den vidgar sig, och hur kampen att bygga upp allt som brutits ned föres
fram till frid och harmoni och slutligen till förmåga att tillägna sig och glädjas över livets rika
möjligheter till förnyelse. Byggmästarna äro här gossens stora musikaliska begåvning och
omgivningens vårdande och finkänsliga kärlek. En stark, god och allvarlig bok. Omslagsbilden
passar föga till innehållet. G. L.
Holzhausen, Gunnel. Brucekalken. A. B. 1927. 202 s. (Hist. romaner o. berättelser.) Inb. 3:75.
En sägenmättad historia om en under Karl XII:s krig rövad nattvardskalk. När den tages
vållar den emellertid broderdråp inom Brucesläkten, och sedan dess drar den förbannelse med
sig. En finngumma profeterar att så länge två bröder Bruce vandra på jorden skall den ene
förgöra den andre, tills blodsskulden är avtvådd. Författarinnan berättar om denna spådoms
uppfyllelse ända fram till våra dagar, då äntligen skulden sonas och förbannelsen häves. Det är en
dyster historia, ganska fascinerande berättad. Där finnas dock många longörer, och alldeles
ovidkommande saker, t. ex. Karlstads brand, som ej alls har med historien att göra, beskrivas
omständligt. Författarinnan är en mycket god naturskildrare, och första kapitlets
beskrivning av de hemvändande fångarnas vandring genom kärr och myrar är förträffligt gjord. G. L.
Hørlyck, Helena. Eldvattnet. Berättelse. Övs. [fr. da.] av Saida Norgren.
Diak. 1926. 132 s. Ill. 2:50, inb. 3:50.
En som det förefaller trovärdig skildring av den lille sympatiske negerpojken Kiokas sorger
och äventyr. Lämplig »bredvidläsningsbok». H. Lg.
Isländska folksagor och äventyr i urval ur Jon Arnasons samling. Övs. [fr. isl.]
av Rolf Nordenstreng. Sv. l. t. 1928. 239 s. Ill. (Saga 131.) Inb. 3:—.
Ur den berömda omfångsrika samling — 1300 oktavsidor — av isländska folksägner och
folksagor, som i mitten av 1800-talet upptecknades av prästen Magnus Grimsson och bibliotekarien
Jon Arnason och utgavs från trycket av den senare, innehåller denna volym ett urval på
ett tjugutal sagor, fördelade i olika grupper: trollsagor, djursagor, sagor om älvar, om fredlösa,
gengångarsagor m. fl. Översättaren har gått direkt till de isländska originalen, och han vitsordar
i ett företal sin trohet mot dessa. Som den av den danske författaren Carl Andersen gjorda
förträffliga översättningen — den förefaller mig konstnärligare och smidigare än Nordenstrengs — av
ett hundratal av dessa isländska sagor ej är tillgänglig, och även om den vore det nog ej skulle
läsas av svensk ungdom, har Nordenstreng med sin översättning på ett väsentligt område ökat
dess förråd av gammal sagolitteratur. G. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
