Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Centralbiblioteksfrågor i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regeringsdistrikten sönderfalla i kretsar av tämligen olika antal och storlek (t. ex.
regeringsdistriktet Stettin i 12, regeringsdistriktet Stralsund i 4 och regeringsdistriktet
Köslin i 12 kretsar). I spetsen för provinsstyrelsen står en överpresident,
för regeringsdistriktet en regeringspresident och för kretsen ett landsråd.
Något komplicerad blir saken därigenom att denna organisation uppifrån och
nedåt motsvaras av en organisation nedifrån och uppåt. Kretsarna[1] äro tillika
självförvaltande formationer, vilka såsom sådana förfoga över egna skattemedel
och tillsammantagna ibland hava en egen »provinsförvaltning» med en
»provinslantdag», i spetsen för vilken står den s. k. landshövdingen. (Jag måste
omnämna dessa saker, emedan de äro väsentliga för förståelsen av de härefter
avhandlade formerna av centralbibliotek.)
I sista decenniet av förra århundradet började emellertid en hel rad preussiska
kretsförvaltningar intressera sig för sina stads- och byförsamlingars
biblioteksväsen, i det de inrättade vandringsbibliotek. Visserligen valde de den
primitivaste formen för vandringsbibliotek, nämligen det mekaniska cirkulerandet av
fasta bokbestånd, som utsändas från centralen, d. v. s. i detta fall av en
bibliotekstekniskt och litterärt ej utbildad sekreterare i kretsförvaltningen, och på en
lång lånetid (för det mesta på 1 år, men ibland även på 2 eller 3). Att väcka
intresse för eller planmässigt gynna inrättandet av fasta bibliotek inom kretsens
särskilda stads- och byförsamlingar ansågo ej kretsförvaltningarna, frånsett helt
enstaka undantag, såsom sin uppgift. Man kan till och med påstå, att de,
naturligtvis oavsiktligt, här och där rent av försvårat, ja förhindrat inrättandet
av fasta bibliotek, emedan det kunde synas som om ifrågavarande ort genom
kretsens vandringsbibliotek vore tillgodosedd i bibliotekshänseende. Åtminstone
kunde lokala myndigheter, som ej ville anslå några medel till ett fast bibliotek,
använda sig av ett dylikt påstående, och de kunde, för den händelse att
bokbeståndet i kretsens vandringsbibliotek på grund av dåligt underhåll och tråkig
sammansättning icke eller blott obetydligt utnyttjades, med skenbar rätt påstå,
att ej tillräckligt läsbehov förefunnes på platsen för att berättiga anslag till ett
fast bibliotek.
Om alltså kretsarnas vandringsbibliotek från början voro och i flera preussiska
kretsar ännu i dag äro en ur biblioteksorganisatorisk och främst ur bildningsvårdande
synpunkt underhaltig biblioteksform, så äro de å andra sidan likväl
av grundläggande betydelse såsom det första försöket i Preussen att skapa
centrala biblioteksinstitutioner för större distrikt. Kretsarnas vandringsbibliotek
komma också, enligt min övertygelse, att framdeles vid den fortskridande
utvecklingen av centralbiblioteksväsendet i Tyskland infogas såsom ett led i den
större enheten och de komma då att låta forma sig till det, som de i bästa fall
kunna vara: fackmässigt ordnade centraler för bokanskaffning till sådana orter,
som äro för små för inrättandet av fasta bibliotek.
Under de första åren av det nya århundradet började därpå — betecknande
nog i Preussens östliga gränsområden — tanken på centralbibliotek med större
aktionsradie att förverkligas. Vid Kaiser Wilhelms-biblioteket i Posen
grundades det s. k. »provinsvandringsbiblioteket för provinsen i Posen» och i
Gleiwitz stiftades med regeringspresidentens hjälp en förening av oberschlesiska
folkbibliotek. Denna sysselsatte sig planmässigt med upprättandet av vandringsbibliotek
för de särskilda oberschlesiska kretsarna och sökte dessutom att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
