Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett nytt konversationslexikon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett konversationslexikon har nästan alltid ett rikligt nät av hänvisningar —
blott ett litet lexikon som Norstedts kan uppställa för sig som önskemål att under
varje uppslagsord lämna en direkt upplysning, så att man aldrig måste gå till ett
annat uppslagsord, annat än för jämförelse. Svensk uppslagsbok har blott så till
vida tagit ett steg i samma riktning, att i regel redan i hänvisningsartikeln lämnas
en kort upplysning på ett eller några ord, »så att läsaren vet varom fråga är», en
praktisk och föredömlig åtgärd, som en och annan gång kan bespara besväret att
slå i ett annat band. I st. f. »Alakaluf, se Eldslandet» har Svensk uppslagsbok
t. ex. »Alakaluf, lågt stående indianstam på Eldslandet (se d. o.)».
Vad ordningen mellan närgränsande artiklar beträffar, är det framför allt
frågan om biografiernas inbördes ordning, som lösts väsentligt olika i skilda
svenska lexika. Nordisk familjeboks 2 uppl. ordnar personer med samma tillnamn
efter födelseår, 3 uppl. efter förnamn. Norstedt ansluter sig i detta fallet
till Nordisk familjeboks äldre upplaga, under det att både Bonniers, Lindblads
och Tidens valt en tredje utväg: ordning i första hand efter nationalitet. Svensk
uppslagsboks lösning överensstämmer snarast med de sistnämndas. Först sättes
svenskar, därefter utlänningar, vardera kronologiskt efter födelseår. Om man vill
finna olikheten exemplifierad kan man i band 1 slå t. ex. på Andersson. Man
finner där för övrigt också, att Svensk uppslagsbok (liksom telefonkataloger och de
flesta bibliotekskataloger men i motsats mot t. ex. Nordisk familjebok) satt namn
på -son och -sson i en serie. Personer tillhörande samma släkt sättas i Nordisk
familjeboks 2 uppl. på den plats, som bestämmes av den äldstes födelseår, i 3
uppl. synes man ha undvikit att på detta sätt sammanföra släktmedlemmarna.
Svensk uppslagsbok sätter dessa släktvis sammanhållna biografier före enstaka
biografier i de fall, då en inledande genealogisk upplysning lämnas.
I detta sammanhang lägger man märke till den för biblioteken betydelsefulla
frågan om stavning av förnamn. I detta avseende tillämpa olika uppslagsböcker
skilda principer. Nordisk familjeboks andra upplaga normaliserar och skriver
alltså oberoende av den biograferades eget skrivsätt, t. ex. Karl med K
(exempelvis Karl, ej Carl, Larsson); i tredje upplagans första band tillämpas
samma princip dock med den modifikationen att beträffande mera kända personer
den egna stavningen angives efteråt inom parentes, t. ex. för C. J. L. Almquist:
Karl (Carl). I fortsättningen av denna upplaga har man övergått till den metod,
som förefaller naturligast, att helt ansluta sig till personens eget skrivsätt.
Också Svensk uppslagsbok har valt sistnämnda princip.
Att transskriberingsprinciperna för grekiska och ryska samt österländska
språk i olika uppslagsverk avvika från varandra har man många gånger med
beklagande haft tillfälle att konstatera och erinras ånyo genom Svensk uppslagsbok
om denna sak. Enhetlighet på detta område skulle vara synnerligen av behovet
påkallad.
När vårt land nu fått ett så rikt urval av konversationslexika, större lika väl
som mindre, borde det vara en hederssak för varje svenskt bibliotek, som ej redan
äger ett sådant, att omedelbart avhjälpa denna brist. För de större bibliotekens
vidkommande har man därvid med Svensk uppslagsbok fått ett verk, som man
tryggt kan anbefalla vid sidan av den sedan gammalt välkända Nordisk
familjebok. Knut Tynell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
