- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Femtonde årgången. 1930 /
141

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - C. Religion - D. Filosofi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vida vyer och stora lärdom — en populär teckning av de båda nämnda religionstyperna inom
Gamla och Nya testamentet. Den litteratur, som förf. bygger på och flitigt refererar, synes vara
ganska godtyckligt hopplockad utan hänsyn till att grundsynen är mycket skiftande hos de
utnyttjade författarna.         Hg Pl.

Aulén, Gustaf. Den kristna försoningstanken. Huvudtyper och brytningar. Olaus-Petri-föreläsningar
hållna vid Uppsala universitet. Diak. 1930. 268 s. Cec.         5:25, inb. 6:25.

Det är ett av den kristna idéhistoriens mest centrala problem, som upptagits till behandling
av den kände lundadogmatikern i de s. k. Olaus-Petri-föreläsningar, som han hållit våren 1930.
Den grundritning av den kristna försoningstankens historia som förf. här uppdrager ger en ny
och klarare blick både på det kristna tänkandet i gångna tider och de religiösa frågeställningarna
i våra dagar. Framställningen är synnerligen klar och livfull, stundom nästan drastisk. Boken
lämpar sig utmärkt väl för de bibliotek, som vilja stå till tjänst med en populär introduktion i
den nutida teologiens forskningsresultat på ifrågavarande område.         Hg Pl.

Bahr-Bergius, Eva v[on]. Om katolicismen. A. & W. 1929. 76 s. Litt. Cab.         1:50.

En obetydlig men piggt avfattad liten skrift som vill förklara och försvara en del företeelser
inom det invecklade komplex, som den romerska katolicismen utgör. Efter läsningen instämmer
man villigt i förf:s självomdöme i början av böker», att hon har »alltför litet studier på området
för att ge en framställning av ett så vidlyftigt ämne».         Hg Pl.

D. Filosofi.


Briem, Efraim. Stigmatisationer och visioner. Sv. k. st. 1929. 315 s.
Litt. (Modern religionspsykologi 6.) Di.         4:75, inb. 5:75.

Detta arbete har väl närmast tillkommit med anledning av det i våra dagar så omtalade s. k.
Konnersreuthundret, d. v. s. den katolska flickan Therese Neumanns stigmatisationer och
visioner. Förf. har emellertid vidgat sin framställning till en allmän undersökning av dessa
företeelsers historia och psykologiska innebörd. Därigenom vinnes en klarare och djupare syn icke blott
på det nu aktuella fallet utan på dessa fenomen överhuvud. Skildringen, som belyses av talrika
konkreta sjukdomsberättelser, är både klar och överskådlig.         Hg Pl.

Engels, Friedrich. Ludwig Feuerbach och den klassiska tyska filosofins slut.
Med bilaga: Källmaterial till Marx’-Engels’ materialism. Övs. [fr. ty. av] Lennart
Olsson. Fram 1929. 167 s. Dbe.         2:—.

Friedrich Engels’ skrift om Feuerbach tillhör den marxistiska filosofiens klassiska urkunder
och är av största intresse för var och en, som vill bilda sig en uppfattning av denna åskådnings
egenart. Det bifogade urvalet av Marx’ och Engels’ uttalanden i filosofiska frågor är väl ägnat
att komplettera helhetsbilden. För studiecirklar i sociala frågor bör denna bok vara synnerligen
lämplig.         G. A.

Karlgren, Bernhard. Från Kinas tankevärld.! Nst. 1929. 238 s. Ill.
(Norstedts lilla bibl. 3—4.) Dbd.         3:—, inb. 3:75.

Den frejdade sinologen har i denna volym sammanfört översättningar av de förnämsta
kinesiska tänkarnas verk i urval. Genom parenteser och anmärkningar förklaras många dunkla
ställen, något för uppfattningen av tankeinnehållet alldeles nödvändigt. Boken är också försedd
med klara och överskådliga inledningskapitel. Förf. säger emellertid uttryckligen ifrån, att han
ej velat ge något kompendium i kinesisk filosofi. Därtill fordras väl också mera filosofisk än
filologisk kompetens. Ett par reservationer: Förf. påpekar, att Konfucius använder ordet Himlen
och tillägger: »Man kunde gott säga Gud.» Saken kan kanske populärt uttryckas så. Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:14:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1930/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free