Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - K. Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En historisk undersökning av den statsrättsliga utveckling, som leder fram från Gustav Vasas
konungadöme till frihetstidens ständervälde, belysande det växelspel mellan inhemsk politisk
erfarenhet och utländsk och inländsk teoretisk samhällsspekulation, som sätter sin prägel på denna
utveckling. I sin analys av de olika statsåskådningar, som stå fram jämsides med eller avlösa
varandra, ställer författaren upp två olika grundtyper av samhällsuppfattning: den statiska, för
vilken det huvudsakliga intresset gäller statsmaktens organisation och fördelning samt den
dynamiska, som i statslivet framför allt ser en uppgift, som skall förverkligas och för vilken ansvaret
för kulturarvets förkovran och rättsordningens fortsatta hävdande har det övervägande
intresset. Även om det kan synas tveksamt, om verkligen den av förf. sålunda uppställda motsatsen
— statisk — dynamisk — har haft den betydelse i författningsutvecklingen, som förf. vill hävda,
innehåller arbetet nya och skarpsinniga synpunkter på ett synnerligen betydelsefullt skede i svensk
författningshistoria och förtjänar väl att anskaffas av större bibliotek. F. H.
Hornborg, Eirik. Finlands hävder. D. 1. Schildt 1929. 532 s. Ill., litt. Kdd. 12:—, inb. 15:—.
1. Huru Finland blev till. Forntiden och medeltiden till 1523.
Denna första del av Finlands hävder innehåller Sveriges historia i huvuddrag kombinerad
med en utförligare framställning av finländska förhållanden och i Finland timade händelser, och
sådan är också planen för de två följande delarna, som skola omfatta tiden till år 1809. Förf.
betonar, att han icke haft Grimbergs stora verk till förebild, och att han icke presterat den saftiga
livfullhet, som utmärker »Svenska folkets underbara öden», men att han å andra sidan
eftersträvar att få sitt verk mera systematiskt och proportionerligt. Att döma av denna första del är
han på god väg att lyckas. Stilen kan man för övrigt ej alis klaga på. Är den icke saftig, så är
den under alla förhållanden livlig, och mycket ofta, t. ex. vid skildringen av Erik den heliges
korståg till Finland, lyftes den upp till ett synnerligen högt plan. När därtill kommer, att arbetet är i
hög grad vederhäftigt, kan man icke annat än önska, att det skall få en stor spridning även i
Sverige. Arbetet är för visso förtjänt därav. S. Sch.
Nihlén, John. Under rutat segel. Svenska äventyr i öster. N. o. k. 1928.
175 s. Ill., kart., litt. Kca. 5:75, inb. 7:50.
Utgångspunkten för och kärnan i dr Nihléns bok är den skildring av livet i en nordisk vikingaby
vid Volgas strand, som nu för tusen år sedan nedtecknades av den arabiske diplomaten Ibn
Fadlān och som tack vare en hans landsman, den på 1200-talet verkande lexikograf en Jakūt,
även kommit till eftervärldens kännedom; kring denna skildring har förf. sedan sökt sammanställa
vad i övrigt känt är om de svenska utvandringarna i österled såväl under den egentliga
vikingatiden som tidigare. Förf. har en lätt penna och hans förmåga att popularisera är uppenbar. Icke
desto mindre måste man sätta i fråga, huruvida icke i detta fall en strängare vetenskaplig
behandling av ämnet varit att rekommendera. I alla händelser är det ägnat att ingiva betänkligheter,
att boken såväl genom sin titel som sin utstyrsel lätt lockar till antagandet, att den vore speciellt
lämpad för den äventyrsälskande ungdomen. En del av de detaljer ur de gamla vikingarnas liv,
som här framställas, äro dock — av huru stort intresse de än kunna vara i vetenskapligt
hänseende — av den art, att deras framdragande i denna form göra boken absolut olämplig just som
ungdomslitteratur. A. B. C.
Poljakov, V[ladimir]. När hovgunstlingar styrde Ryssland. [Övs. fr. ry.]
N. o. k. 1929. 229 s. Ill., portr. Kmab. 6:50.
En populär framställning av Rysslands krönta och okrönta regenter från Peter den store
till Paul I. Förf. synes ha varit mer intresserad att tillfredsställa sina läsares sensationslystnad
än att meddela den nyaste historiska forskningens synpunkter på de ledande personligheterna.
Den svenska texten störes av flera germanismer. Tryck, illustrationer och papper stå i en
betydligt högre klass än bokens innehåll. A. H.
Westman, Knut B[ernhard]. Den kinesiska odlingens huvudepoker. Olaus-Petri-föreläsningar.
Diak. 1929. 235 s. Koc. 4:25, inb. 5:25.
Detta arbete är visserligen egentligen av kompilatorisk art, men det får värde därigenom
att förf. dels tagit del av en mängd nya skrifter i ämnet, dels, som titeln antyder, skildrat den
kulturhistoriska utvecklingen och ej blott Kinas politiska historia, vilken förut behandlats av
andra svenskar. H. Sg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
