- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Femtonde årgången. 1930 /
174

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Engelska grevskapsbibliotek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hoppades, att den livliga anslutningen skulle förmå staten att vidtaga mått och steg
för att ordna denna viktiga fråga. Detta skedde också genom 1919 års bibliotekslag,
som gav grevskapens myndigheter rättighet att upptaga skatt för biblioteksändamål.
Direkta statsunderstöd utgingo emellertid lika litet nu som tidigare.

Härigenom förändrades situationen betydligt ur C. U. K. T:s synpunkt, då
grevskapen nu hade möjlighet att själva bidraga till biblioteksverksamhetens
bedrivande. Med hänsyn härtill beslöt också C. U. K. T., att visserligen som
förut lämna varje nytt grevskap, som började verksamhet på området, ett
engångsanslag till bokinköp men att överlåta åt alla grevskap att själva bestrida
utgifterna för underhåll o. d. Ett ekonomiskt överslag gjordes 1920, och därpå
förklarade sig C. U. K. T. villig att för femårsperioden 1921—1925 avsätta en
summa om 192,000 pund för nytillkommande grevskapsbiblioteks behov. Därvid
beräknades, att vart och ett av dessa skulle erhålla på ett ungefär 2,000
pund för bokinköp, vilken summa emellertid skulle något variera efter
grevskapens storlek.

Vid 1925 års utgång visade det sig, att trots biblioteksrörelsens kraftiga
uppsving på grund av statens och C. U. K. T:s förenade åtgöranden ännu många
grevskap voro utan bokcentraler. Den av C. U. K. T. anslagna summan hade
därför ej förbrukats. Därtill kommo ytterligare ett par andra förhållanden. De
erhållna engångsanslagen hade i flera fall visat sig otillräckliga. Dessutom
gällde C. U. K. T:s åtgöranden även Irland, och där hade först 1924 och 1925
bestämmelser, som motsvarade 1919 års bibliotekslag, kommit till stånd. C. U. K. T.
beslöt därför att utsträcka den tid, under vilken understöd kunde erhållas, till
ytterligare fem år och att i viss mån jämka på villkoren för understöd. Från
och med’1931 skulle anslaget indragas och hela verksamheten överlåtas på
grevskapen själva. Enligt senaste uppgifter har emellertid C. U. K. T. beslutat, att
under vissa betingelser fortsätta att ekonomiskt understödja grevskapsbiblioteken.
För femårsperioden 1931—1935 har en summa av 90,000 pund avsatts för
utdelning till de grevskapsbibliotek, som ha att sörja för litteraturbehovet i
större städer, fabrikssamhällen o. d., vilka annars sakna biblioteksmöjligheter.
De grevskap, som vilja få del av anslaget, skola insända detaljerade
arbetsplaner för verksamheten under de kommande fem åren, varefter C. U. K. T.,
utgående från dessa planer, fördelar anslaget. Detta torde medföra, att grevskap
av utpräglad landsbygdskaraktär ej vidare komma att erhålla understöd från
C. U. K. T.

Grevskapsbiblioteket är i regel förlagt till någon av de större städerna inom
resp. grevskap och gärna till en stad, där det dessutom finnes ett väl upparbetat
stadsbibliotek, vilket — i överensstämmelse med vad ovan nämnts — även i
fortsättningen arbetar självständigt och sköter den lokala utlåningen inom staden
med närmaste omnejd. Visserligen har på senare tid problemet, huruvida ej
också den lokala utlåningen borde skötas av grevskapsbiblioteket, dryftats mera
ingående på olika biblioteksmöten och -konferenser. I regel anse dock de
engelska bibliotekarierna att ett sådant arrangemang skulle på ett ofördelaktigt sätt
inverka på grevskapsbibliotekens möjligheter att tillgodose landsbygdens
litteraturbehov — åtminstone i det skede, vari verksamheten ännu befinner sig.

Vid en verksamhet av färskt datum som denna är det ej att undra på att
huvudbibliotekens lokaler ofta lämna mycket övrigt att önska. Bibliotekariernas
vid upprepade tillfällen framförda önskemål, att lokalerna böra vara rymliga och
ljusa samt för underlättande av boktransporten helst belägna på nedre botten, ha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:14:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1930/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free