- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Femtonde årgången. 1930 /
305

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om handbokssamlingar och referensarbeten i folkbiblioteken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

OM HANDBOKSSAMLINGAR OCH REFERENSARBETE I FOLKBIBLIOTEKEN.


Föredrag vid Sveriges allmänna biblioteksförenings årsmöte 1930.

Av Andre bibliotekskonsulenten Greta Linder.

Vår nya svenska folkbiblioteksförfattning ger i många väsentliga stycken
uttryck åt en annan och modernare uppfattning — det är ju en beteckning, som en
ny tid alltid kan kosta på sig — än den som kom till uttryck i den författning,
av år 1912, som den avlöst. Vari denna nya uppfattning består, behöver ej
här närmare utredas. Den har vuxit fram i demokratiens, ja, man kan väl säga
hela den ständigt fortskridande samhällsutvecklingens spår, och den har gått oss
alla i blodet på ett sådant sätt, att det t. o. m. kanske inte skulle vara alldeles lätt
för oss att ge dess karakteristika. Den gamla stridsställningen håller redan på
att glömmas, och en redogörelse för vår uppfattning, även där den mycket
väsentligt skiljer sig från en äldre tids, skulle för oss själva på många punkter
synas som ingenting annat än ett uppräknande av axiom.

Emellertid — vad som är tydligt är att denna nya uppfattning, som åsyftar
att göra biblioteken till verkliga centraler för allt självbildningsarbete, fört med
sig ökade krav i fråga om dessas skötsel.

Dessa krav gälla framför allt bokbeståndets kvalitet och omfattning, lokalernas
ändamålsenlighet och personalens kvalifikationer, tre hörnpelare när det
gäller att bygga upp bibliotek, som fylla måttet enligt vår tids begrepp. Jag
skall här något gå in på dessa olika krav, särskilt det först nämnda, men endast i
den mån, som de höra in under mitt speciella ämne.

Vad bokbeståndet beträffar sammanhänga de ökade fordringarna i hög grad
med bibliotekens vidgade ram, med deras öppet proklamerade ambition att stå
alla klasser inom samhället till tjänst. Det betyder i realiteten i stort sett en
utökning till förmån för samhällsgrupper, som i olika avseenden ställa högre krav
på biblioteken än man tidigare gjort. Det betyder vidare en mycket påtaglig
förskjutning från ett bokbestånd av mera allmänt bildande eller rent förströende
karaktär till ett som i högre grad tar sikte på fackliga studier. Det är
visserligen sant, att de gamla folkbiblioteken icke stått alldeles främmande för
»nyttiga kunskapers spridande», men i bibliotek med mycket begränsade resurser blir
det, trots en eventuell god vilja, facklitteraturen som får sitta emellan; på ett
stort antal avdelningar fordras ju nämligen där ett ständigt anskaffande av nytt
material tillsammans med en ganska hård gallring av föråldrade arbeten, om det
hela skall bli av något värde, under det att de skönlitterära arbetena av god klass
på ett helt annat sätt förränta sig — de kunna läsas sönder utan att åldras. De

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:14:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1930/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free