- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Femtonde årgången. 1930 /
308

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om handbokssamlingar och referensarbeten i folkbiblioteken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jag vill här passa på att inflicka, att undervisning om uppslagsböcker utgör
en viktig del av den inhemska biblioteksskola vi nu fått till stånd, liksom man
även vid våra mindre kurser försöker att ge den ett förhållandevis stort
utrymme.

Jag kan här ej mera detaljerat gå in på hur en sådan undervisning skötes,
utan det får vara nog med ett par antydningar; i själva verket är ju saken inte
på något sätt invecklad. Det går alltså så till att man varje lektion går
igenom en grupp handböcker, första gången t. ex. encyklopedier och en del andra
arbeten av allmän karaktär, andra gången handböcker i religion o. s. v. Vid
lektionens slut utdelas ett antal frågor, som skola besvaras med hjälp av de
genomgångna arbetena. Nästa gång förhör man upp dessa uppgifter, d. v. s. kontrollerar
i vilken källa svaren hittats, och fortsätter så till hela handboksbeståndet genomgåtts.

Även andra skolor av olika typer ha f. ö. i allt större utsträckning börjat visa
intresse för att meddela sina elever undervisning i »böckers bruk», som den inte
alltför adekvata termen lyder. Några årtionden av en sådan undervisning i
såväl högre som lägre skolor kommer med största säkerhet att oerhört påverka
användningen av de handbokssamlingar, som biblioteken nu bygga upp.

Det behöver väl knappast särskilt framhållas, att den skolning i samband
med bibliotekarieutbildning, som jag här talat om, på intet sätt är avsedd att
ersätta en mera djupgående teoretisk underbyggnad inom ett eller ett par
specialfack hos referensbibliotekarien, ty det är ända denna egna bildning, som ger
stadga åt det från alla kanter hopsamlade biblioteksvetande, som man får lara sig att
trolla med i referensarbetet. Likaså är det nog här, liksom på så många andra
yrkesområden, svårt att uträtta ett kvalificerat arbete utan en viss personlig
fallenhet. Det kan finnas mycket kunskapsrika personer, som absolut icke lämpa sig
för just detta speciella biblioteksarbete, som ej ha sitt vetande nog aktuellt för
att kunna på ett par ögonblick mobilisera det och som sakna det mått av
detektivspårsinne och associationsförmåga, som är nödvändigt för att inte stå
alldeles handfallen inför spörsmål, vilka vid första påseendet förefalla omöjliga att
göra någonting åt och i det vida övervägande antalet fall ligga fullkomligt
utanför ens eget egentliga kunskapsområde. Arbetets osammanhängande karaktär,
som tvingar en att utan ordning kasta sig från det ena ämnet till det andra,
gör också att personer, som utföra sina bästa prestationer när de i lugn och ro
få hålla på med en ensartad uppgift, oftast inte passa för just detta arbete.
Till gengäld kan man träffa på andra, som röra sig som fiskar i vattnet bland
referensfrågorna och förklara, att detta arbete genom sin livfullhet och den
friska vind av aktualitet, som är dess särmärke, har sin egen tjusning för dem.

Innan jag går över till att ge en liten exempelsamling vald bland de frågor,
som under Stockholms stadsbiblioteks första verksamhetstid ställdes till mig
eller mina kamrater där, vill jag framhålla, att huvudparten av dessa
säkerligen äro tämligen typiska för vilket stadsbibliotek som helst, under det att en
mindre del kanske äro färgade av speciella Stockholmsförhållanden. Även de
stora vetenskapliga biblioteken skola troligen igenkänna frågor, som de fått att
besvara eller som i alla händelser gå alldeles i stil med dem. Men naturligtvis är
det som regel en viss skillnad på arten av de frågor, som riktas till den
tjänstgörande t. ex. i ett universitetsbibliotek. Frågorna där äro till en större procent
rent bibliografiska frågor, och med hänvisning till en boktitel är bibliotekariens
arbete i allmänhet avslutat, under det att ett folkbibliotek har att taga hänsyn
till en publik, som i varje fall till sin största del ej är särdeles hemma i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:14:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1930/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free