Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nerna såsom skilda. G. Kerschensteiner talar i »Läraren som uppfostrare» om social uppfostran och dess fordringar på lärarpersonligheten. Otto Glöckel framför i »Skolreformen i Wien» på sitt medryckande idealistiska och samtidigt ödmjukt realistiska sätt grundprinciperna för arbetet i Wien jämte något om framgångar och motgångar för reformvännerna. A. H—r.
Undervisning i samhällslära av Edgar Dawson m. fl. Övs. [fr. eng.] av P.
Norberg, i.] Lst. 1929. 169 s. Kart. (Pedagog, skr. 128.) Eaao.3:—.
I de två första kapitlen karakterisefär professor Dawson samhällslärans uppgift såsom hjälp åt framåtskridandet. I kap. 3—10 behandlas sedan av olika specialister en rad andra vetenskapers förhållande till och betydelse för samhällsläran, varefter prof. D. i fyra kapitel behandlar undervisningens omfattning och anordning.
Prof. Dawsons framställning kännetecknas av hänförelse, gedigenhet och gott humör. Fastän
den är avsedd för amerikanska förhållanden, är den av stort intresse även för oss, kanske mest för lärarna i våra högre skolor. De övriga kapitlen äro mera famlande; dock böra såsom mycket intressanta och tankeväckande framhållas kapitlen om geografi, historia och sociologi. A. H—r.
G. Litteraturvetenskap.
Lindskog, Claes, Sylwan, Otto, o. Böök, Fredrik. Bonniers illustrerade
litteraturhistoria. 4. A. B. 1930. 4:0. 311 s. 111., portr. Preg. Gb. 12: 50.
4. Böök, Fredrik, Fransk litteratur 1800—1870.
Det är romantikens, realismens och den börjande naturalismens franska litteratur, som skildras i denna volym. Framställningen avbrytes emellertid med år 1870 utan att något närmare skäl därför angives. Litteraturhistoriskt sett synes denna uppdelning föga motiverad, då ju som bekant naturalismen i allt väsentligt endast utgör en fortsättning av den föregående periodens litteratur.
Fransk-tyska kriget, om än politiskt aldrig så viktigt, betecknar ingen gränssten i litteraturhistorien. Vad framställningen i och för sig beträffar rymmer den mycket av intresse och är i stilistiskt hänseende briljant, men mot många av omdömena kan man svårligen undgå att reservera sig. Så t. ex. äro Victor Hugo, Théophile Gautier, Stendhal och Flaubert betänkligt underskattade, Balzac göres knappast full rättvisa, teckningen av Baudelaire är diskutabel och bilden av Sainte-Beuve har i allt för hög grad fått taga formen av ett självporträtt. — Illustrationsmaterialet är rikt samt valt med smak och omdöme. O. W—n.
H. Skönlitteratur.
Ammers-Küller, Jo van. De upproriska kvinnorna. En släktroman i tre
böcker. Övs. [fr. holl.] av Axel Elvin. A. B. 1930. 374 s. Hcg. 8: 50.
Behandlar en holländsk vävarsläkts, d.v.s. egentligen dess kvinnors, öden från 1840-talet fram till våra dagar. I själva verket formar sig berättelsen till en kvinnoemancipationens historia, sådan den utspelats på holländsk botten. Bäst lyckas förf. med den äldre tiden, där hennes hjärta tydligen helt är med. Inför den yngsta generationen, antagligen den som följer närmast efter hennes egen, står hon däremot helt oförstående — man tycker sig ha hört talas om något liknande förut — och tycks plötsligt vid dess åsyn betvivla hela kvinnoemancipationens raison d’etre. Något inlägg av värde i våra dagars kvinnodebatt ger hon alltså ej, liksom hon knappast heller, trots ett par goda porträtt, kan kallas en människoskildrare av rang. Men gammal holländsk småstadsmiljö tecknar hon med kärleksfull och kunnig hand, och jag skulle inte hålla för otroligt, att hennes roman har egenskaper som kommer att skaffa den vänner bland dem, som längta efter en roman i den »gamla goda» stilen. G—a L.
Dekobra, Maurice. Den vingade Venus. Roman. Till sv. [fr. fra.] av Algot Ruhe.
B. W. 1930. 203 s. Hcej. 5: 75.
De omständigheter äro fördolda för en normalt funtad läsare, vilka kunnat föranleda
översättningen av denna beklämmande torftiga bok, som man vägrar tillerkänna även en mycket låg grad av underhållningsvärde. Och på andra värden torde icke ens författaren ha haft en tanke. S. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
