Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKBIBLIOTEKENS HANDBOKSSAMLINGAR.
Av Knut Tynell.
Som bekant infördes vid nyorganisationen av statens understödjande av
folkbiblioteksväsendet år 1930 en föreskrift om särskilda tilläggsunderstöd för
bibliotek med handbokssamlingar och läsrum, som fyllde vissa krav (jfr Bibl.-bl.
1930 s. 182 f.). Redan vid den första utdelningen av statsunderstöd för år 1930
erhöllo ett femtiotal kommunala och med dem likställda folkbibliotek
tilläggsunderstöd av detta slag. Några stickprov, som kunna ge en antydan om
sammansättningen av dessa handbokssamlingar, återgivas här, då de synas ha ett visst
intresse. Till grund för de här lämnade uppgifterna ligga de från biblioteken
ingivna förteckningarna över redan verkställda och för den närmaste framtiden
planerade inköp.
Visserligen får man ej tillmäta siffror, som avse första året efter en
nyorganisation, då denna endast i begränsad- utsträckning kunnat visa sina
verkningar, alltför stor betydelse, men ett visst symptomatiskt värde kunna de dock
ej frånkännas. Till belysande av siffrorna må emellertid allra först omnämnas
att de bibliotek, det här gäller, tillhöra vitt skilda storleksgrupper från och med
de största stadsbibliotek till och med bibliotek med en budget om mindre än
1,000 kr. årligen. Vidare bör man taga hänsyn till att här anförda siffror blott
avse handbokssamlingarna och att alltså samma böcker givetvis mycket ofta
därjämte finnas i bibliotekens utlåningsavdelningar.
Uppenbart är också, att åtskilliga andra bibliotek med relativt väl
tillgodosedda handbokssamlingar finnas och att man redan vid statsanslagets utdelning
nästa gång har att räkna med ett ej så litet större antal bibliotek med dylikt
tilläggsunderstöd.
Att konversationslexika spela en viktig roli i handbokssamlingarna ligger i
sakens natur. I medeltal ha vart och ett av biblioteken två dylika lexika, oftast
ett större under utgivning och ett mindre komplett. Nordisk familjebok
förekommer lika ofta som alla andra lexika tillsammans (i medeltal i varje
bibliotek ett exemplar av antingen andra eller tredje upplagan). Därnäst följa
Svensk uppslagsbok samt Norstedts, Bonniers, Tidens och Lindblads lexika
i nu nämnd ordning. När även de mindre biblioteken i större
utsträckning komma att söka tilläggsunderstöd, torde man ha rätt att räkna med att
siffran för billigare lexika, t. ex. Norstedts och Tidens kommer att gå i
höjden. Mer än hälften av biblioteken komplettera dessa allmänna
uppslagsböcker med en fullständig serie av Svenska dagbladets årsbok. Ännu flera ha
Langlets Bevingade ord och slagord (70 %).
På facket religion är näst bibeln en handbok i allmän kyrkohistoria det som
mest förekommer, i regel Holmquists stora kyrkohistoria i tre band (60 %).
Också Liedgrens Svensk psalm och andlig visa förekommer ofta (40 %). Nästan
alltid har man en religionshistoria, oftast det stora samlingsverket Illustrerad
religionshistoria utgiven av Lehmann (55 %), men också i stor utsträckning Sö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
