Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. Bok- och biblioteksväsen.
Diesch, Carl. Decimalklassifikationen. Et Opgør og en Krigserklæring.
(Katalogprobleme und Dezimalklassifikation. Eine bibliothekswissenschaftliche
Untersuchung und Abwehr.) Udgivet af en Kreds af Bibliotekarer. Forord ved
K. Schmidt-Phiseldeck. [Övs. fr. ty.] Jespersen & Pio, Khvn 1930. 52 s. Aha.
Da. kr. 2: 75.
Författaren, som är chef för stats- och universitetsbiblioteket i Königsberg, levererar här en
mycket temperamentsfull kritik av Melvil Dewey’s och Internationella bibliografiska institutets
i Brüssel decimalklassifikation. Det konstateras, att knappast något större vetenskapligt bibliotek
godtagit detta system, som genom sin strama tiodelning och långt drivna över- och underordning
onekligen i många fall utgör en svår tvångströja i jämförelse med de historiskt framvuxna
systemens friare och smidigare gruppering. Om också förf. på en del punkter blir något orättvis, kunna
vi säkerligen glädja oss åt, att detta decimalsystem icke anbefallts åt de svenska folkbiblioteken.
Det kan nog redan anses givet, att systemet trots ivrig propaganda icke har utsikt att bli
internationellt, och därmed har det bärande skälet för dess antagande fallit. F. N.
Leyh, Georg. Die wissenschaftliche Stadtbibliothek. Mohr, Tübingen 1929.
77 s. Litt. Ábf. Rmk. 4:50, inb. 6:—.
Chefen för universitetsbiblioteket i Tübingen fick i uppdrag att avgiva utlåtande om det
lämpligaste sättet för staden Mannheim att ordna sitt biblioteksväsen. Detta uppdrag gav anledningen
till här föreliggande skrift, som utgör ett utförligt och starkt principiellt betonat inlägg i frågan om
stadsbiblioteken i de större städerna böra organiseras som enhetsbibliotek, d. v. s. bibliotek som
söka tillgodose såväl de breda lagrens bildningsbehov som mera vetenskapligt betonade
studie-intressen, eller om de borde bevara den typ som de flesta äldre tyska stadsbibliotek ha av i främsta
rummet vetenskapliga bibliotek, med överlämnande av folkbildningsuppgifterna åt renodlade
folkbibliotek.
Professor Leyh kommer till det resultat att enhetsbiblioteket bör avvisas. Det är troligt att
det finns vissa tyska traditioner, som försvåra arbetet för denna typ av bibliotek. Det som
emellertid är ägnat att ställa hans slutsatser i en något tveksam dager, även när det gäller tyska
förhålllanden, är att han efter allt att döma knappast har någon personlig kännedom om moderna stora
stadsbibliotek, som verkligen löst enhetsbibliotekets problem. Han framhåller t. ex. som något
karakteristiskt för folkbiblioteken att 70 à 80 % av bokbeståndet tillhör skönlitteraturen och anför
som stod en uppgift att av utlåningen i 335 tyska folkbibliotek år 1924 endast 16,8 % utgjordes av
facklitteratur. Jahrbuch der deutschen Volksbüchereien hade annars kunnat visa honom, att av
de där redovisade tyska folkbiblioteken med över 10.000 band de flesta — nära 60 % — hade högst
50 % skönlitteratur. Av inköpen till Stockholms stadsbiblioteks avdelning för vuxna utgör
omkring 60 % facklitteratur. En annan egendomlig uppgift, som han lämnar, är att Köpenhamns
stadsbibliotek ej skulle låna ut skönlitteratur på danska, detta som bevis på att man inte heller i
Köpenhamn organiserat sitt stadsbibliotek efter linjen enhetsbibliotek. Erfarenheterna från de
skandinaviska städerna tala — därom råder nog ingen tvekan — för att de allmänna
biblioteks-uppgifterna lösas bäst genom efter samhällets storlek avpassade, på folkbibliotekets grund vilande
enhetsbibliotek. Finnes i vederbörande stad någon vetenskaplig institution, som kräver ett
fackbibliotek, kan detta i vissa fall — så länge det ej gäller någon större boksamling — med fördel
in-orgáiiiseras som en speciell avdelning i stadsbiblioteket. F. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
