- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Sextonde årgången. 1931 /
138

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEKS FILIALER.

Av Fredrik Hjelmqvist.

Den folkbiblioteksorganisation, som fanns i Stockholm före stadsbibliotekets
upprättande, utgjordes av en samling småbibliotek — i allmänhet helt fristående i
förhållande till varandra och fördelade över Stockholms område utan någon
plan. I allt funnos 28 sådana bibliotek, av vilka 18 voro placerade i den
egentliga staden, 3 i Bromma, 1 i Värtan, 6 i Brännkyrka, därav 2 i Enskede. Sedan
stadsbiblioteket inrättats, har det ena efter det andra av dessa bibliotek gått
upp i detta, och för närvarande stå endast 6 av de gamla småbiblioteken kvar
som fristående, alla belägna i den egentliga staden. I övrigt har den
formlösa organisationen ersatts av stadsbibliotekets system med dess
huvudbibliotek och dess 18 filialer. I stället för 22 mer eller mindre fristående bibliotek,
belägna 12 i den egentliga staden och 10 i ytterområdena, har man alltså fått
19 samorganiserade bibliotek, av vilka endast 6 (huvudbiblioteket och 5 filialer)
äro förlagda till den egentliga staden, de övriga 13 i förstadsområdena. Man
har sålunda genomfört en jämnare fördelning av biblioteksverksamheten med
å ena sidan en koncentration — i det egentliga Stockholm —, å andra sidan en
expansion — i förstäderna med deras spridda bebyggelse. Men dessutom har
stadsbiblioteksstyrelsen sökt efter hand bereda utvidgade och bättre lokaler åt
filialbiblioteken i stället för de trånga och gammalmodiga lokaler, där de forna
folk- och församlingsbiblioteken voro inrymda.

Innan jag går över till en närmare redogörelse för några av de mera
intressanta planlösningar, som man finner bland Stockholms stadsbiblioteks filialer,
vill jag ge en hastig översikt över den allmänna karaktären av det stockholmska
filialsystemet.

Man har i Stockholms stadsbibliotek genomfört en stark koncentration i fråga
om bokanskaffning, inbindning och katalogisering. Filialföreståndarna
inkomma med sina förslag, huvudsakligen med ledning av de från en av de större
boklådorna till huvudbiblioteket en gång i veckan uppsända
»påseendeböckerna», men beställning och leverering gå genom huvudbiblioteket. Bibliotekets
olika utlåningsställen äro med hänsyn till bokanskaffningen grupperade i
4 huvudgrupper: 1) huvudbiblioteket, 2) de fem filialerna i det egentliga
Stockholm (bland vilka dock filial 1, den största filialen på Södermalm, intar en mera
gynnad ställning än de övriga), 3) fem större ytterfilialer (Värtan, Aspudden,
Ålsten, Mälarhöjden, Enskede), och slutligen 4) övriga ytterfilialer, vilka senare
i regel ej få någon direkt nyanskaffning utan få sitt bokbehov tillgodosett genom
från huvudbiblioteket utsända vandringsbibliotek.

I huvudbiblioteket verkställes i huvudsak all katalogisering. De här
utskrivna katalogkorten mångfaldigas i upplagor, som efter behovet i vissa fall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:14:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1931/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free