Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148                                                GÖSTA  ÖSTLING.
Stadsbibliotekets yngsta filial är den, som inretts i Mälarhöjdens folkskola.
Här liksom i Ålsten är filialens lokal förlagd omedelbart intill skolbiblioteket.
Filialen, som öppnades först i början av detta år, disponerar ett stort rum, avsett
som utlånings- och läsrum och med ett golvutrymme om c. 89 m2, och ett mindre
rum, avsett som arbetsrum för föreståndaren (fig. 10). Lånedisken är
hästskoformig med en sammanlagd längd om 5 m. och ett avstånd mellan flyglarna om
1 m. Antalet sittplatser är 10 och antalet golvmeter hyllor 38 (därav 17.5 låga
hyllor). Där finnas ännu blott 14 löpande tidskrifter. Bokbeståndet, som till
största delen är övertaget från Mälarhöjdens biblioteksförening, är c. 1,500 band.
Av ytterfilialerna har Enskede den största utlåningen (i allt 29,633).
Filialen är fortfarande inrymd i den lokal, som övertogs från Enskede
biblioteksförening och som ur olika synpunkter är synnerligen olämplig. Så snart ett
projekterat medborgarhus för Enskede blir färdigt, skall filialen flytta dit.
Av övriga ytterfilialer har knappast någon det intresse, att den kan förtjäna
återges här i bild. Två av dessa småfilialer (Älvsjö och Örby) äro organiserade
i nära anslutning till A. B. F:s studiecirkelverksamhet. En tredje — en ren
vandringsbiblioteksfilial i Sandvik — är placerad i en samlingslokal i en villa
tillhörig Bromma ungdomsråd.
Utom ovan angivna filialer kan också slutligen omnämnas en liten bokdepot,
som stadsbiblioteket upprättat på Skrubba skyddshem för gossar, även om den ej
har vanlig filialkaraktär.
Den organisation, som här ovan skildrats, har bibliotekstyrelsen bragt till
stånd under en period av knappt sex år. Som på olika ställen framhållits, är
systemet ännu ej fullt utbyggt.    Men Rom byggdes ju ej på en dag.
BORÅS STADSBIBLIOTEK
Av stadsbibliotekarie Gösta Östling.
Borås Stadsbibliotek öppnades den 21 april för allmänheten. Det är som
kommunal institution en nyhet, ty det förut existerande folkbiblioteket tillhörde
Borås Arbetarinstitutsförening. Härmed har Borås äntligen begåvats med ett
bibliotek, värdigt stadens storlek. Att biblioteksbehovet så länge varit
otillfredsställande tillgodosett kan väl på sätt och vis förklaras genom stadens hastiga
utveckling. År 1898 var Borås i fråga om storlek nr 18 bland Sveriges städer
med cirka 12,000 invånare. Nu är den nr 7 i ordningen och räknar närmare
40,000 själar. Det är givet, att denna starka frammarsch har förorsakat, att
frågor, som ej stått i direkt samband med stadens utveckling utan legat mera i
periferien, fått vänta på sin lösning. Frågan om ett stadsbibliotek har dock nu
varit mer eller mindre aktuell i hela 18 år.
Redan 1913 väcktes nämligen i stadsfullmäktige av hrr S. Ljungkvist och O.
Thorén motion, att stadsfullmäktige måtte besluta inrättandet av ett
»kommunalt folkbibliotek med läsesalar». 1914 tillsattes för detta ändamål en
beredning, och 1919 var denna mogen att komma med sitt första förslag. Detta
upptog utom bibliotekslokaler även konsert-, föreläsnings- och konstmuseilokaler
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>