Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
WoTTÖCfc
Statsunderstöd till folkbibliotek för år 1930. Förutom i Biblioteksbladet 1931 sid.
13 omnämnda statsunderstöd för år 1930 till folk- och skolbibliotek har anslag beviljats till
ytterligare 12 folkbibliotek med sammanlagt 4624:50 kronor. Av dessa bibliotek erhöllo 4
sina anslag delvis kontant.
Dessutom har till 14 av de tidigare omnämnda folkbiblioteken beviljats ytterligare
kontant-anslag om 1 567: 98 kronor utgörande tilläggsanslag för kompetent bibliotekspersonal.
Statsunderstöd till förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek. Skolöverstyrelsen
har beviljat statsunderstöd för förra halvåret 1931 till förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek
med sammanlagt 4244:— kronor med följande fördelning:
till folkbildningsförbundet 3 000: — kronor,
till Västra Sveriges folkbildningsförbund 1 000: — kronor samt
till stadsbiblioteket i Luleå 244: — kronor.
Utnämning: till assistent vid Eskilstuna stadsbibliotek kontorsbiträdet hos
Bibliotekskonsulenterna i K. skolöverstyrelsen fil. mag. Tora Hammarskiöld.
Jämtlands bibliotek. T.f. länsbibliotekarien i Östersund d:r C. V. Jacobowsky har i
Östersundsposten offentliggjort ett par radioföredrag, som han hållit över Jämtlands bibliotek,
dess historia och bokskatter. En av d:r Jacobowskys företrädare som bibliotekarie, lektor S. J.
Kardell, har i första årg. av Biblioteksbladet redogjort för Jämtlands bibliotek, dess organisation
och dess lokal. Ur den nya redogörelsen skola här lämnas några notiser till komplettering av
Kardells framställning.
D:r Jacobowsky lämnar först en intressant och ingående historik över bibliotekets uppkomst
och utveckling. Även om det ej direkt betonas, får man här ett starkt intryck av den stora
betydelse, som lektor Kardell under sin nära femtioåriga bibliotekarietid haft för Jämtlands
bibliotek. Han väckte det bibliotek som slumrade i stenhuset på Stockehöjden ute på Frösön.
Med stor energi drev han åter in värdefulla arbeten, som under årens lopp lånats, en och annan
gång utan kvitton. Han lade upp en lappkatalog över bokbeståndet och slutligen är det till
stor del hans förtjänst, att biblioteket 1912 flyttades in till Östersund, där det förvaras i en
trevlig, för ändamålet uppförd byggnad, där ända till förra året även Jämtlands museum var
inrymt.
Samma år — 1921 — då Kardell lämnade bibliotekariesysslan, bildades »Jämtlands
biblioteks vänner» efter mönster av motsvarande förening i Linköping, och en del av bibliotekets
nyförvärv under de senare åren ha möjliggjorts genom medel insamlade av denna förening.
D:r Jacobowsky, som förordnades som bibliotekarie förra året, tog genast itu med en
om-katalogisering av bokbeståndet i samband med en omklassificering. Jämtlands bibliotek har
varit ett av de få svenska bibliotek, där man tillämpat Deweys system för uppställningen. I
stället för detta system har nu införts det system, som användes i vårt lands större vetenskapliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
