Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEND DAHLS BIBLIOTEKSHANDBOK. 277
stora skiljaktigheter biblioteken emellan. Av logiska skäl ha då också kapitlen
om folkbibliotekens organisation uteslutits, och beträffande dessa frågor har
hänvisats till Sveriges allmänna biblioteksförenings handböcker, som numera
utgöra rättesnöret för de allra flesta folkliga bibliotek i vårt land. Lämpligheten
av denna vidtagna förändring i den svenska handbokseditionen kan naturligtvis
diskuteras. Från folkbibliotekssynpunkt behöver man dock knappast beklaga
arbetets begränsning av här antydd art, då det bibliotekstekniska
kunskapsmaterialet är lätt åtkomligt på annat håll.
Verket föreligger i två band, av vilka det tidigare utkomna omfattar
avdelningarna Bokhistoria och Bokframställning, det senare Bibliotekshistoria och
Bibliografi. Första bandet innehåller inte mindre än 14 bidrag av svenska och
danska fackmän. De båda utgivarna, numera överbibliotekarien Svend Dahl och
d:r Bring, redogöra i inledningen för andra handböcker och rådgivare för
bibliotekarier i äldre och nyare tid. Därefter behandlas den skrivna och tryckta
bokens historia och i samband därmed stående problem av förste bibliotekarien fil.
d:r Axel Nelson, riksbibliotekarien fil. d:r Isak Collijn, docenten Johs.
Bröndum-Nielsen, rektor Sam Jansson, bibliotekarierna Victor Madsen och dr. phil.
Lauritz Nielsen samt äldre underbibliotekarien fil. d:r Holger Nohrström. Största
intresset ha för vårt vidkommande helt naturligt de svenska originalbidragen,
såväl Collijns koncentrerade sammanfattning av sina oehört vidsträckta och
epokgörande studier i vår äldre boktryckerihistoria som Nelsons rikt givande
översikt över medeltidens bok och skrift. Vad som tyvärr saknas är en
redogörelse för det svenska boktryckets historia under de sista århundradena.
Motsvarande perioder för andra länder äro också väl knapphändigt behandlade. Ett
par hundra sidor äro ägnade åt bokframställning, såsom papperstillverkning,
boktrycksteknik, illustrationskonst, bokbinderi m. m., varjämte några mindre
avsnitt om bibliofiliens historia och ett för bibliotekarier lärorikt om bokhandelns
historia och organisation blivit tillfogade.
Andra bandet börjar med en redogörelse för bibliotekens ursprung och
utveckling av överbibliotekarien dr. phil. H. O. Lange, varefter följer en historik över
resp. svenska, danska, norska och finska bibliotek av förste bibliotekarien fil.
d:r Otto Walde, överbibliotekarien Carl S. Petersen, överbibliotekarien Wilhelm
Munthe och äldre underbibliotekarien fil. d:r Holger Nohrström. D:r WTaldes
bidrag är som sig bör fullkomligt dominerande — det omfattar mellan 1U och 1h
av hela bandet — och lämnar ett synnerligen rikhaltigt material till våra stora
forskarbiblioteks och bokmuseers tillkomst- och utvecklingshistoria. Stor
uppmärksamhet ägnar Walde också åt en del viktigare privata bibliotek, som tillhört
framträdande personer i vår vetenskaps eller odlings historia. — Stort praktiskt
värde har överbibliotekarie Dahls korta, men med sakuppgifter späckade
översikt över de viktigaste utländska biblioteken, deras historia och nuvarande
betydelse och omfattning. — Folkbiblioteken ha fått relativt litet utrymme på sin
lott. Visserligen erbjuder deras äldre historia i detta sammanhang ej något
större intresse, men så mycket mera kräver deras nuvarande betydelse den
största uppmärksamhet i en biblioteksöversikt. Man får emellertid tacksamt
konstatera, att denna avdelnings författare, stadsbibliotekarierna i resp. Köpenhamn och
Stockholm, J. Aarsbo och d:r F. Hjelmqvist, på bästa sätt utnyttjat de få ark,
som blivit dem tillmätta. Folkbiblioteksarbetets mål och medel i olika länder äro
klart angivna, och man återfinner de viktigaste data i deras historia och får ett
tvärsnitt genom organisationen. — Sist följer en resonerande översikt över den
bibliografiska litteraturen i olika länder, men även här med särskilt hänsynsta-
20—310451. Biblioteksbladet içji.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
