Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B. TRAVEN. 315
ett dödsskepp. På dylika taga hopplösa existenser hyra, förbrytare och—
sjömän utan legitimation.
Livet ombord på Yorikke, vars uråldriga maskiner vilket ögonblick som
helst kunna upphöra att göra tjänst och vars genomruttna skrov kan brista för
nästa brottsjö, är ett helvete. Jag vägrar tro, att i den rikhaltiga litteraturen av
sjöromaner en motsvarighet till »Dödsskeppet» kan letas upp. Den är ohygglig.
Och Yorikkes fasor målas med en åskådlighet, som icke lämnar en detalj
obekant för läsaren. Men det är det förunderliga med Travens författarskap, och
det visar hans utomordentliga styrka som diktare, att hans skildring ej ens i ett
inferno som detta mister sitt jämnmått. Berättelsen flyter lika behärskad och
avrundat fyllig, den förlorar aldrig sin mänskliga värme, och humorn går som
en ständig grundton därunder, beredd att när som helst bryta igenom.
Jag hår uppehållit mig så länge vid Travens debutbok, emedan den innehåller
två element av de för hans författarskap mest utmärkande: den sociala
inställningen och de brutala motiven. Till Travens sociala syn återkommer jag i
sammanhang med »Vita rosen», om hans stoff må här ytterligare några ord
sägas, med hänsyn särskilt till att detta skrives i en tidskrift för folkbiblioteken.
Traven väjer icke; för någonting i fråga om naturalism. Ohyggligheter skildrar
han i ord, som äro fullt adekvata. Sina personnagers, kolskyffläres och
guld-grävares, mustiga samtal återger han så, att man kan tro dem vara
stenografiskt upptecknade. Man får icke vara finkänslig och pryd, när man tar en bok
av Traven i sin haiid. Då har man gott om tillfällen att både vämjas och rynka
på näsan. Det bör alltså sägas ifrån, att Traven är en särdeles robust och
råbarkad herre. Starka ingredienser blandas i hans romaner. Själva stoffet är från
början muskulöst, blodfullt och färgstarkt, och det kan icke heller gestaltas
annorlunda, om det skall komma till sin rätt. Traven har den store diktarens
gåva att på samma gång vara djupt engagerad i sitt ämne och stå fritt
gentemot det. Allt vad Traven återger, synes sett på närmaste håll och direkt
upplevat. Avståndet mellan motivet och dess litterära form förefaller försvinnande
litet. Men denna form är dock alltid konstnärlig. Traven dröjer icke en rad
för länge vid någon av de grymma scener, av vilka hans produktion överflödar.
De bäras fram av skildringens ström, dröja’ några ögonblick inför våra ögon, och
omedelbart därefter fängslas vi av något annat. Det är gott om mord i Travens
romaner, det blir med nödvändighet så, när berättelsens ämne är människans
förvärvsbegär under primitiva förhållanden. Jag erinrar mig särskilt ett av
dem, i »Sierra Madres skatt». Det är ett av de mest bestialiska, men så stram
och behärskad är skildringen därav, att episoden står ren och nästan klassiskt
harmonisk inför oss.
Med undantag av »Dödsskeppet» behandlar Travens produktion mexikanska
förhållanden. Man har förmodligen rätt att ur hans böcker draga ett par
schematiska slutsatser om hans levnadslopp. Efter uppväxt och möjligen även
studier i Västeuropa, antagligen Tyskland, skulle han ha seglat något år som
sjöman, för att slutligen hamna i Mexiko, där han sysselsatt sig med olika slag
av arbete, kanske guldgräveri, bomullsplockning, oljeborrning, innan han beslöt
ägna sig åt författarskap. Travens tyska meningsfränder, som envisas att
betrakta honom som sin landsman, vilja gärna tro, att han lämnade Tyskland i
besvikelse över revolutionens utgång år 1918.
Traven känner Mexiko så intimt, som en författare överhuvud kan känna sin
miljö. En gång har han lämnat den skönlitterära formen och i »Land des
Frühlings» skrivit en den vederhäftigaste avhandling om en av Mexikos pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
