Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANZ SCHRIEWER.
trygga finansieringen av biblioteken, vilket enligt bestämmelserna ålåg resp.
plats. Bidrag från centralen ställdes i utsikt och beviljades endast i ringa
omfattning, beroende på de medel, som stodo till dess förfogande. Frågan,
huruvida föreningarna skulle lämpat sig att fullfölja uppgiften under längre
tid, måste sannolikt besvaras med ett tämligen bestämt nej, även om
föreningarnas verksamhet ej på allvar kom. att sättas på prov på grund av
inflationen och den efter markens stabilisering följande kommunaliseringen av
byarnas bibliotek. Erfarenheterna tyckas visa på att en förening som grundval
för biblioteksverksamheten på en liten plats endast är att tillråda vid själva
starten. Livaktigheten inom en dylik förening avstannar för lätt, om inte en
mycket intresserad och energisk ordförande och biblioteksföreståndare håller det
hela grundligt i gång.
Biblioteksverksamheten på landsbygden ställdes ungefär 5 år efter starten
på en finansiellt helt annan grundval efter mycket utdragna förhandlingar med
kretsförvaltningarna1 och myndigheterna i de särskilda kommunerna. Det bör
här omnämnas att genomsnittsstorleken av byar med bibliotek uppgå till 453
invånare, alltså en tämligen låg siffra.
Samtliga kommuner erhöllo som egendom de hittills på försök utsända
biblioteken. För varje särskilt bibliotek uppgjordes en budget, beräknad efter
antalet invånare på platsen, multiplicerat med 0.55 Mark. Därav bidrar platsen
ifråga med en tredjedel, ytterligare en tredjedel lämnas av kretsen från
allmänna skattemedel, en tredjedel är centralens tillskott. Denna reglering
säkerställde den vid inrättandet av de fast biblioteken uppställda principen om
befolkningens egna bidrag till underhåll av bibliotek. I de till centralen anslutna
byblioteken uppgingo år 1930/31 befolkningens egna bidrag å resp.
biblioteksorter till 42 pfennig pr invånare — ett för tyska förhållanden verkligt vackert
bevis på principens genomförande. Därmed hade biblioteksföreningarna blivit
överflödiga, då biblioteken hädanefter lydde direkt under den kommunala
förvaltningen eller också den lokala skolmyndigheten. Denna reglering
uppskattades allmänt av biblioteksföreståndarna, emedan dessa därigenom sluppo en
mängd smärre penningtransaktioner (att insamla bidrag, lyfta låneavgifter
o. s. v.). För att ytterligare förenkla det hela ordnades den affärsmässiga delen
av denna finansiella reglering genom överenskommelse på följande sätt:
kretsförvaltningarna infordra två gånger om året vederbörande bidrag till
biblioteken från kommunerna och avlämna summorna jämte sina egna tillskott till
centralen, nämligen 1 april och 1 oktober. På så sätt undgås att medlen inflyta
oregelbundet och i småposter och vinnes, att centralen vid bestämda
tidpunkter kan förfoga över större summor och planlägga sina inköp väsentligt
gynnsammare. För varje bibliotek finnes nu i centralen ett fast konto, vars
storlek är känd av biblioteksföreståndaren och varöver han kan förfoga, dock
naturligtvis blott i samförstånd med centralen. Kommunerna och kretsarna
liksom biblioteken erhålla årlig avräkning från centralen. Detta förfaringssätt har
bestått provet på ett utomordentligt sätt. Framför allt ha de svårigheter
uteblivit, som man kunnat befara skulle visa sig vid en dylik centralisering. Då
intet officiellt samband existerar mellan biblioteken och centralen utan endast
arbetsgemenskap, förefinnes här ingen fara för något förmyndarskap. Denna
1 För förståelsen av biblioteksorganisationen på denna punkt bör påpekas att Preussen
administrativt är indelat i ett antal provinser, av vilka var och en består av ett flertal
>Regierungsbezirk», vilka i sin tur sönderfalla i fler eller färre »Kreisen», som bestå av ett antal
kommuner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
