Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT ARBETE OM AMERIKANSKT BIBLIOTEKSVÄSEN. 19
stor roli i många gammaldags tyska biblioteks strävanden efter en
nyorientering.
Vad Escher hann se under sin jämförelsevis korta resa (cirka 11 veckor)
var mycket av det bästa Amerikas biblioteksväsen har att bjuda. Som inledning
berättar han om sitt deltagande i ett biblioteksmöte i staten New York,
varefter han ger en ganska utförlig skildring av staden New Yorks väldiga
bibliotekssystem. Som exempel på det arbete, som från de respektive staternas sida
nedlägges på biblioteksväsendets främjande, tar han förhållandena i
Massachusetts, som i flera avseenden anses som den ledande staten på detta område.
Landsbygdens förseende med böcker ägnas ett särskilt kapitel, där han särskilt
uppmärksammar det s. k. county library system, som med sådan framgång
praktiseras i Kalifornien och därifrån spritts till ett stort antal andra stater. Han
talar också om samarbetet mellan skola och bibliotek och om en del
specialbibliotek, t. ex. sådana för affärsmän. Han kommer givetvis även in på frågan om
utbildningen, där han, i förbigående sagt, lämnar den minst sagt tveksamma
förklaringen till de kvinnliga bibliotekariernas numerära överlägsenhet inom
biblioteken, att de lyckades vinna fotfäste där under oavhängighetskriget och att
de sedan förstått skaffa sig stadigt växande inflytande. I själva verket rör det
sig här om en internationell företeelse, otvivelaktigt med ganska djupt liggande
orsaker; en tillfällig konjunktur på arbetsmarknaden i Amerika under 60-talet
kan säkerligen lämnas ur räkningen som förklaringsgrund.
På många punkter blir det självfallet endast fråga om en mycket summarisk
översikt. Beträffande en del upplysningar kan man nog också kanske märka,
att Escher haft mycket kort tid på sig för studier på ort och ställe och i stället
fått lita till det tryckta material han samlat. Jag har t. ex. antecknat det sätt,
på vilket han redogör för straffbestämmelserna för den, som avsiktligt förstör
bibliotekets böcker. Det är mycket rafflande bestämmelser, höga böter och
t. o. m. fängelsestraff (han tar som exempel bl. a. staten New Y^ork med ett
straff maximum av 500 dollar och tre års fängelse), och han tillmäter saken
ganska stor betydelse. Då jag själv, under ett års vistelse i Amerika, icke såg
några som helst spår av någon tillämpning av sådana drakoniska lagar,
förhörde jag mig om saken hos en amerikansk bibliotekarie med mycket stor
erfarenhet från olika bibliotek, och hon svarade först utan betänkande, att hon var
saker om, att det inte existerade några sådana lagar. Vid närmare
efterforskning framgick det, som ju var att vänta, att de visserligen existerade på
papperet men mycket sällan tillämpades. En statistik visar, att man t. ex.
i Detroit och Washington under en femårsperiod haft 4 à 5 fall med rättslig
påföljd och i Chicago 3.
Men i allt väsentligt är hans framställning så vitt jag kunnat finna mycket
vederhäftig, liksom han visar sinne för vad som är av verklig vikt. Det är
alltså med nöje man rekommenderar hans bok — i väntan på en troligen aldrig
utkommande, där ämnet direkt tillrättalagts för nordisk biblioteksintresserad
publik.
Jag vill icke underlåta att begagna detta tillfälle att åt dem, som behärska
engelska och äro intresserade av det amerikanska biblioteksväsendet,
rekommendera det verk, som väl för närvarande får betraktas som huvudkällan i ämnet,
nämligen den av American Library Association utgivna Survey of libraries in
the United States (vol. 1—4, Chicago 1926—27, $ 8). För den som önskar en
mera populär översikt finns Bostwicks kända arbete The American public library
(3rd ed., New York, London 1923, $ 3), varjämte kan nämnas den helt kort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
