Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. SKÖNLITTERATUR. 31
Larsson i By, Carl. Hemifrån byn. Noveller. Lb. 1931. 192 s.
3: 50, inb. 4: 75.
En mycket värdefull samling noveller. De människor »hemifrån», förf. skildrar, känner han
i grund, och om deras öden ej erbjuda något särskilt märkligt, gripa de likväl läsaren. Det är något
verkligen upplevat, ej en litterär fantasiskapelse, som tar gestalt i dem. För både folk- och
skolbibliotek passar boken förträffligt. M. F.
Lundgren, Olov. Majnycklarna. Sägenspel. H. G. 1931. 157 s. 3: 75.
Författaren — känd publicist och amatörforskare med aktningsvärt litterärt föregående — har
här dramatiserat ett gammalt legendmotiv av naturmytisk karaktär, försett det med inslag från
samtiden och satt alltsamman på lättflytande, delvis förstklassig och stämnmgsrik vers. Det är
en blandning av Midsommarnattsdrömmen, Lycksalighetens ö, Zacharias Topelius och Peer
Gynt med en alldeles specifik Yorrick-stampel. Man gläds att 1931 möta en författare, vars fantasi
sysslar med annat än tekniska, sociala och psykologiska problem. E. M.
Nordlund, Aino. Medan han satt inne. Nst. 1931. 232 s. 4: 75.
Denna debutroman borde tack vare sitt i dessa yttersta dagar så allmänmänskliga ämnesval
kunna påräkna en positivt intresserad publik: en hederlig ung bankman drivs av sin »garbiska»
unga frus flabbiga lyx- och nöjesbegär att förskingra och buras in på ett par år. Medan han
genomlöper fånglivets hela känsloskala och t. o. m. gör ett halvlyckat rymningsförsök, finna makan och
husets »bäste vän» varann lagom för att hjälten vid sin frigivning skall vara verkligt fri. Denna
typiska bild ur det moderna livet är duktigt given — alldeles särskilt förtjäna de fångpsykologiska
studierna en eloge. E. M.
Palmaer, Margit. Mariann Tegern. Roman. Tiden 1931. 282 s. S:—.
En roman med starkt social betoning, som skildrar en ung kvinnas utveckling från omhuldad
familjeflicka till revolutionärt sinnad framstegskvinna. Hennes väg är lång och ojämn, den leder
genom en målarskola, ett äktenskap med en amerikanskt hårdhudad industrichef, från vilken hon
rymmer till ett fritt bohemliv i Paris, genom självförsörjande arbete i Stockholm fram till den
stora och fria kärleken till en idealistiskt skildrad agitator för »det nya samhället». Tendensen ger
boken hela dess betydelse, konstnärligt är den alltför svag. H. K.
Selander, Sten. En dag. A. B. 1931. 130 s. 5: 50.
I grund och botten en intellektuell resonemangslyrik om nuets yttre och inre verkligheter,
som, där den är bäst, stegras till avsevärt poetiskt patos. F. V.
Vetterlund, Fredrik. Ödesstjärnor. Dikter. A. B. 1930. 136 s. 5:50.
Det ligger ett drag av vemodig resignation över dessa fint formade och tankedjupa poem.
Men de inrymma också ett tack för allt livet gett av diktarsyn och skaldedröm och genomlysas
i sin helhet av ett skimmer från »aftonens guldrand», vilket man ej finner i förf:s föregående
diktsamlingar. De, som vilja umgås med adel reflexionslyrik — tyvärr äro de nog ej många — skola
helt säkert sätta boken mycket högt. M. F.
Åkerhielm, Annie. Två släkten. Roman. A. B. 1931. 284 s. 7:50.
»Två släkten» äro dels omedelbara, oberäkneliga och impulsiva konstnärs- eller
handlingsmänniskor, bror och syster, och dels förståndigt och reguljärt inställda praktiska vardagsmänniskor
likaledes en syskonkrets, vilkas möte i livet blir till roman, lidelse, tragisk katastrof. Boken själv
förenar diktarinnans vanliga klart intellektuella (men aldrig tråkigt nyktra) översikt med en
ingivelse, som på några ställen åstadkommer mycket goda ting, såsom det suggestiva
inledningskapitlet eller »hjältens» (Tages) frieri. För denne Tage har förf. samma tragiskt betonade
medkänsla som för sin Tiberius i sin stora roman med detta namn. Annie Åkerhielm är i jämförelse
med andra författarinnor knappast tillräckligt uppskattad; biblioteken böra avgjort inneha hennes
nya bok. F. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
