Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L. BIOGRAFI (MED GENEALOGI). 33
Blanche, August. Lamm, Martin, August Blanche som
stockholmsskildrare. H. G. 1931. 12 + 148 s. 111., portr. Le. 7: 50, inb. 11: —.
(Ingår även i Svenska Akad:s Handlingar, del 41.)
August Blanche har länge tillhört vårt folks favoritförfattare, fastän han i regel bedömts
tämligen skarpt av mera fordrande kritici. Martin Lamm påvisar emellertid i detta arbete, att
hans författarskap inrymmer mycket av verkligt värde, framför allt ur lokalhistorisk synpunkt.
Analysen av de olika elementen i Blanches prosaverk är utomordentligt fängslande och torde komma
att läsas med verklig förtjusning av alla stockholmsintresserade. Stilen är livlig, målande och
spirituell. Boken, vilken prydes av en mängd tidstypiska illustrationer, hör hemma i alla bibliotek,
framför allt i sådana, som äga Blanches skrifter. Priset är med hänsyn till den vackra utstyrselsn
anmärkningsvärt lagt. O. W—n.
Dalström, Kåta. Ström, Fredrik. Kåta Dalströms liv, öden och äventyr
i kampen mot herremakten. En krönika. Tiden 1930. 575 s. 111., portr , litt.
Le. Inb. 12: 50.
Kåta Dalström representerar i de stora folkrörelsernas historia en egenartad, om ock icke
alldeles enastående typ. En i konservativ borgerlig miljö uppvuxen kvinna, som redan har
ungdomen och en lång följd av år som maka och moder bakom sig, då hon inträder i det politiska livet
och med hänsynslös självuppoffring ägnar sin tid och sina krafter åt kampen för det samhälleliga
ideal, som hon gjort till sitt. Kvinnor av denna typ bli i allmänhet mer än andra utsatta för
motståndarnas hat och åtlöje, men kunna också för den rörelse de tjäna uträtta mera än andra i fråga
om begåvning och kunskaper överlägsna personligheter. För att kunna teckna en levande bild 4av
en sådan livsgärning kräves en god förståelse för de ideal, som utgjort den bärande kraften i detta
liv, och helst också en intim personlig bekantskap med föremålet. I detta fall föreligga båda
förutsättningarna. Att levnadsteckningen under sådana förhållanden icke blir en torr, kritisk analys,
utan snarare något av vad man med ett något pompöst namn skulle kunna kalla äreminne är en
naturlig sak, som författaren ej heller på något sätt söker dölja. J—i.
Larsson, Carl. Jag. A. B. 1931. 364 s. + 16 pl. 111., portr. Le.
12:—.
Naiv, originell, älskvärd och oemotståndlig som Carl Larssons konst är också hans
självbiografi. Mycket i den har också ett betydande tidshistoriskt intresse, så exempelvis skildringarna
från den skandinaviska konstnärskoloniens liv i Paris på 1880-talet, redogörelsen för författarens
bekantskap med Strindberg, m. m. En mängd ypperliga illustrationer efter delvis föga bekanta
original av författaren pryda arbetet, vilket på det livligaste kan anbefallas till alla bibliotek.
O. W—n.
Niska, ’ Adolf. Mitt livs mazurka med Thalia. Äventyr i olika länder.
A. B. 1931. 253 s. HL, portr. Lb. 7: 50.
Till de många memoarverk, som skrivits av dagens populära scenartister, har nu ’också kommit •
föreliggande av den finländsk-svenske operettsångaren. Det är en sympatisk skildring, skriven
av en man med framåtanda och entusiasm för sitt yrke. Den är inte på något sätt märklig, men
författarens många upplevelser i främmande länder och hans sammanträffanden med kända
personer äro både roande och intressanta. H. K.
Ramakrishna. Rolland, Romain. Ramakrishnas liv, (La vie de
Raraa-krishna.) Övs. fr. fra. av Hugo Hultenberg. Nst. 1931. 326 s. Litt. (Essay
över det levande Indiens mystik och gärning 1.) Lb. 6: 25.
Denna utförliga skildring av den indiske mystikern Ramakrishna (1836—1886) och hans
åskådning visar en kongenial inlevelse i indisk åskådning, men saknar det religionshistoriska
perspektiv, som är nödvändigt för en västerländsk läsare. Hg PL
3—3134?5- Biblioteksbladet 1932.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
