Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På Institut international de bibliographie^ möte i Haag augusti 1931 förelåg det första
dubbelnumret av institutets bulletin i dess nya form. Titeln på denna nya bulletin är
»Documen-tatio universalis». Vid mötet ändrade även själva institutet sitt namn till »Institut international
de documentation>. Ersättningen av termen »bibliographie» med »documentation» visar, att
institutets verksamhet ej längre endast gäller böcker utan upptager överhuvud varje material,
som kan meddela uppgifter i vissa frågor. Redan 1918 uttalade J. Cotton Dana i en uppsats
i Atlantic monthly att »the day of the library of books has gone, the day of the library of
useful print has come», nu skulle man snarare vilja ersätta ordet »print» med det ännu vidare
»information», biograffilmer och grammofonplattor hava sprängt ramen.
Det första numret av Documentatio universalis upptages av referat av förhandlingarna på
institutets möte i Zürich 1930. Det största intresset knyter sig helt naturligt till
decimalklassi-ficeringssystemet. I detta hänseende bildar 1930 ett märkesår, i det den nya upplagan av
Brysselsystematiken då förelåg färdig. Denna utgör en aktningsvärd volym i kvarto på icke
mindre än 1,900 dubbelspaltiga sidor. I jämförelse med den tidigare upplagan av 1905
uppvisar denna nya icke endast en stark utvidgning utan stora delar av den tidigare upplagan hava
även omarbetats. Dessa omarbetningar hava naturligtvis gjorts endast i tvingande nödfall och
aldrig av rent teoretiska och estetiska skäl. Vid omarbetningen har man vidare följt ett system,
betecknat med det pittoreska namnet »starvation system», innebärande att under en viss
avdelning, de föråldrade avdelningarna helt sättas ur funktion och deras innehåll överflyttas på
decimaler under de övriga, eller helt överföras till andra huvudavdelningar. Däremot ersättas
icke de föråldrade numren i denna edition, utan dessa lämnas tills vidare öppna för vidare
utbyggande. På detta sätt göres den äldre upplagan icke helt obrukbar genom den nya.
För en biblioteksman utanför de naturvetenskapliga och tekniska områdena är det i
allmänhet icke känt, huru allmänt utbrett i själva verket Brysselsystemet är. I ett otal bibliografier,
i bibliotek och »Auskunftstellen» användes decimalsystemet (i anmälan av den nya upplagan av
systematiken angivas antalet organisationer, som använda systemet till 10,000). Sin största
betydelse har DK i bibliografier och vid ordnandet av sådant material, som icke lätt kan
behandlas med vanliga biblioteksmetoder (urklipp, fotografier etc). Dess betydelse såsom
bibliotekssignering är betydligt mera inskränkt. Man finner det huvudsakligen i Amerika och
England och dess plats är starkt hotad av Library of Congress’ system. Här gäller det för övrigt icke
Brysselsystemet utan det ursprungliga Deweysystemet, vilket uppvisar flera skiljaktigheter. En
kommitté i Institut international de bibliographie försöker för tillfället att i möjligaste mån
närma dessa två system till varandra; att bringa dem helt och hållet till överensstämmelse
torde vara omöjligt.
Bland decimalklassificeringens viktigaste senare landvinningar kunna följande nämnas. På
tyska biblioteksmötet 1928 bestämdes att man skulle påbörja en översättning till tyska av
Brysselsystematiken. En förkortad upplaga är även under utarbetande, likasom en tjeckisk upplaga.
En förkortad upplaga till spanska föreligger tryckfärdig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
