Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 BIBLIOTEKSNOTISER.
dels för undervisningen vid biblioteksskolan 1926, 1928, 1930 och 1932, dels för katalogiseringen
vid Stockholms stadsbibliotek under dess sjuåriga tillvaro. Reglernas uppgift är väl ända att
åstadkomma en likformig katalogisering i alla våra folkbibliotek; deras värde blir alltså ganska
diskutabelt, om de utkomma, sedan olika praxis redan utbildats på skilda håll. Det är
beklagligt, att de icke lågo färdiga till den vändpunkt i biblioteksverksamheten, som den nya
författningen betecknar, och för vart år som går blir skadan värre. I detta sammanhang må det
ifrågasättas, om icke biblioteksföreningen i likformighetens intresse snarast borde ta initiativet
till utarbetande av en förteckning över lämpliga ämnesord med nödiga hänvisningar.
Utan all tvekan anser jag däremot, att det är föreningens uppgift att försöka lösa frågan
om en svensk tidskriftsindex. Den sorgliga historien om den obefintliga svenska
tidskriftsindexen är ju i korthet den, att föreningen 1920 ansökte om statsbidrag för att starta en index
och att frågan föll på riksbibliotekariens motstånd. Mycket har emellertid hänt sedan dess.
Folkbiblioteksrörelsen har tagit verklig fart. Kan det vara förnuftigt, att varje bibliotek ska
göra sin egen tidskriftsindex? Finns det å andra sidan något enda större folkbibliotek, där man
icke dagligen haT anledning att beklaga, att man icke börjat?
P. S. Sedan ovanstående skrevs, har amanuensen Björkbom i denna tidskrift behandlat
registreringen av tidskriftsuppsatser och även framlagt positiva förslag, som man får hoppas
skola påskynda frågans lösning. Utan att ingå på detaljer i den intressanta framställningen
må här endast hävdas, att »en förteckning på innehållet i ett tiotal allmänna tidskrifter»
utgör ett mycket otillfredsställande surrogat för en verklig tidskriftsindex.
Stockholm 29/2 1932. Joakim Garpe.
I min egenskap av sekreterare i Sveriges allmänna biblioteksförening och tillika medlem i
den kommitté, som haft i uppdrag att utarbeta de »efterlysta» katalogiseringsreglerna, får jag
med anledning av ovanstående insändare lämna några upplysningar.
Sedan det av mig utarbetade förslaget till katalogiseringsregler i sak godkänts av kommittén,
beslöt denna på mitt förslag i okt. 1927, att lämna åt förste bibliotekarien A. B. Carlson och
andre bibliotekskonsulenten H. Küntzel att ur formell synpunkt överarbeta det framlagda
förslaget samt förse det med en fullständig exempelsamling. Den sålunda tillsatta subkommittén
associerade med sig n. v. andre bibliotekarien B. Åkerman, varjämte den gav åt n. v. förste
biblioteksassistenten T. Hamrin i uppdrag att utföra katalogiseringen av de av subkommittén
utvalda exemplen. I början av innevarande år överlämnade subkommittén sitt förslag, dock
under framhållande att den ej ansåg arbetet fullt avslutat. Den har utöver den formella
över-arbetningen och en utförlig exempelsamling även företagit vissa sakändringar. Kommittén måste
alltså taga upp förslaget till ny sakbehandling och för detta ändamål har jag av subkommittén
begärt en specifikation av de punkter i vilka den vill föreslå ändringar av saklig natur.
Till denna framställning av det läge, vari frågan om katalogiseringsreglerna för närvarande
befinner sig, har jag endast att tillägga att det ej finnes någon bland dem, som ha del i
ansvaret för katalogiseringsreglerna, som ej finner det högst beklagligt, att dessa ej ännu
offentliggjorts för allmänheten, trots det att de i flera år använts vid undervisningen i
bibliotekskonsulenternas bibliotekskurser och dessutom i de väsentligaste delarna ligga till grund för det stora
flertalet av de större folkbibliotekens katalogiseringsarbete.
Fredrik Hjelmqvist.
Utnämningar: vid Stockholms stadsbibliotek till förste assistenter fil. mag. Joakim Garpe,
fil. känd. Torsten Hamrin, fil. lic. Arnold Ljungdal, fil. känd. Gudrun Lychou, fil. känd. Karin
Olssön, fröken Maja Prawitz och fröken Elsa Tengbom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
