Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 KNUT TYNELL.
Först på de allra sista åren ha folkbiblioteken börjat att tilldraga sig ett
motsvarande intresse. Vad Tyskland angår har detta bl. a. visat sig i studiebesök
också i Sverige av flera bibliotekarier. Av de tyskar, som besökt de nordiska
biblioteken, är utan tvekan <d:r Erwin Ackerknecht den som ägnat våra
bibliotek de mest ingående studierna. Han har år efter år rest i de olika nordiska
länderna, han har i sin tidskrift, Bücherei und Bildungspflege, publicerat en
hel rad uppsatser om nordiska bibliotek, liksom han själv bl. a. i
Biblioteksbladet upprepade gånger förmedlat bekantskapen med tyskt biblioteksarbete.
Han har ständigt stått i personlig kontakt med åtskilliga av de ledande
krafterna på folkbiblioteksområdet i vårt land, och vid nordiska biblioteksmöten har
han den ena gången efter en andra deltagit. Vid sommarens tysk-nordiska
bibliotekskonferens i Flensburg var han därför också utan tvekan den som hade
den vidaste överblicken över likheter och olikheter mellan tyskt och
skandinaviskt biblioteksarbete. (Ang. Ackerknecht jfr Biblioteksbladet 1923, s. 66 ff.)
Den som något närmare träffat samman med Ackerknecht har haft en livlig
förnimmelse av att allt det studium han under en lång följd av år ägnat våra
bibliotek ej haft sin rot enbart och kanske ej ens i första hand i yrkesmannens
intresse för en verksamhet, som ligger honom varmt om hjärtat, utan lika
mycket i en varm, spontan sympati för de nordiska folken, och ej minst för Sverige.
Han har upprepade gånger besökt vårt land. Han behärskar vårt språk,
känner väl till vår litteratur och har under många år nedlagt ett i hög grad
intresserat arbete på att i Tyskland sprida kännedom om Sverige och svenskt
kulturliv.
Denna sympatiska inställning mot svenskt och nordiskt kulturliv framträder
med styrka också i Ackerknechts för några månader sedan utkomna bok
Skan-dinavisches Büchereiwesen. Detta arbete innehåller en utförlig, saklig
redogörelse för de nordiska ländernas bibliotek med — man är frestad att använda
den nötta klichén — »tysk grundlighet» och med en nästan överflödande
rikedom på noter och litteraturhänvisningar. Denna är i sitt slag den enda
handbok över nordiskt biblioteksarbete vi äga, och den kommer redan därför att
för biblioteken i de nordiska länderna bli en oundgänglig uppslagsbok.
Hela framställningen vittnar som naturligt är om Ackerknechts stora
förtrogenhet med nordiska förhållanden. Nästan undantagslöst äro alla
sakuppgifter absolut korrekta. Blott någon enstaka gång är framställningen ej fullt
up to date i fråga om de tidigast besökta länderna — en naturlig sak så fort
som utvecklingen gått under senare år. Att urvalet av behandlade bibliotek
blir i någon mån subjektivt ligger i sakens natur. I det stora hela har
emellertid Ackerknechts resrutt fört honom till de institutioner, som vid
tidpunkten för besöket varit av särskilt intresse. I Sverige har han besökt bibliotek
på följande platser: Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Hälsingborg,
Halmstad, Lund, Nyköping, Filipstad, Västerås, Borlänge-Domnarvet och
Linköping.
När det gäller folkbibliotekens organisation ställer sig Ackerknecht i allt
väsenligt i hög grad uppskattande. Man har en stark känsla att han livligt
skulle önska en bibliotekslagsti-ftning i sitt eget land, som utnyttjade erfarenheterna
från oss, och det är måhända ingen felaktig gissnsing, om man förmodar att
det är detta, som han framför allt velat positivt främja vid sidan om sin
allmänna önskan att vinna förståelse mellan de tyska och nordiska bibliotekens
representanter.
Men hans bok ger något annat och mera. Den ger på många punkter den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>