Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 KNUT TYNELL.
bibliotekstanken betecknas som banbrytande för hela Europa. Även 1931 års
bibliotekslag med dess än ytterligare höjda statsanslag refereras med stort
erkännande, även om det framhålles, att verkningarna måste bli i hög grad
beroende av kompletterande verkställighetsföreskrifter.
Också den finska biblioteksorganisationen i lagen av år 1928 karakteriseras
ingående, med framhävande bl. a. av det starka gynnandet av de kommunala
biblioteken i jämförelse med föreningsbiblioteken och av den stora vikt, som
lägges på landsbygdens biblioteksväsen. Med tillfredsställelse antecknas, att
riksdagen avvisade regeringens förslag att föreskriva obligatoriska folkbibliotek
i varje kommun, en ordning, som Ackerknecht anser att man ännu ej varit
mogen för.
I fråga om Norge hänvisas till att landet tidigare på folkbiblioteksområdet
i Norden varit det ledande. Redan 1839 hade man hunnit så långt att
statsunderstöd utgick. Mot bakgrunden härav finner Ackerknecht särskilt
beklagligt, att understöden på senare år, nedgått och uttalar sin förhoppning om att
snart även här en »bibliotekslag» skall komma till stånd.
För Sveriges vidkommande understrykes med eftertryck den principiella
betydelsen av 1905 års kungl, kungörelse. Denna var ej blott den första
skandinaviska bibliotekslagen, utan Sverige var överhuvud det första land i Europa,
där man sökte säkra en planmässig biblioteksutveckling genom föreskrifter i
»Iag» om statligt anslag i proportion till lokala tillskott. I fråga om 1912 års
lagstiftning lägges stor vikt vid ökningen av statsunderstöden. I samband med
omnämnandet av att understöd nu anvisades även till studiecirkelbiblioteken
framhålles, att det vore ett stort missförstånd att uppfatta dessa biblioteks
verksamhet som »illojal konkurrens» till de egentliga folkbiblioteken. De vore
tvärtom särskilt på landet betydelsefulla banbrytare för svenskt
folkbiblioteksarbete överhuvud. En risk med tilldelandet av understöd till dessa var dock
att härmed lätt kunde åstadkommas en skadlig splittring i folkbiblioteksarbetet.
Ett särskilt betydelsefullt led i 1912 års omorganisation var slutligen
tillkomsten av en central statlig instans (Bibliotekskonsulenterna), som gav
biblioteksväsendet »den avgörande inre och yttre sporren till utveckling». 1930 års
Iag karakteriseras som den mest utförda av de skandinaviska bibliotekslagarna
och samtidigt på många punkter som »mönsterexempel på en reglering, i vilken
resultaten av en ny Iag på förhand noga avpassats med hjälp av fackmannens
sakkunskap och den erfarne praktikerns förutseende». I fråga om de lokala
biblioteken ha de splittringstendenser, som blivit en följd av
studiecirkelbibliotekens tillväxt genom denna nya lagstiftning enligt Ackerknechts mening
övervunnits. De gemensamma sammanträdena mellan bibliotekarierna vid alla
bibliotek i en kommun äro ett viktigt steg på vägen fram mot en vidsynt
bibliotekspolitik, och än mera betydelsefullt även i detta avseende är skapandet av
cen-tralbiblioteksorganisationen.
Centralbiblioteken få överhuvud ett stort utrymme sig tillmätt. Naturligt
är, att framför allt de danska föregångsbiblioteken med deras rikare
erfarenheter behandlas. Efter danska källor uppvisas oemotsägligt dessa biblioteks
fullständigt avgörande betydelse för biblioteksutvecklingen på landsbygden, och
man får göra bekantskap med gången av arbetet i vissa av dessa bibliotek.
Därmed får man också en inblick i en del av de skiljaktigheter, som
känneteckna de olika centralbibliotekens praxis. Den intressanta frågan om
bokbilarna i centralbiblioteken dryftas i detta sammanhang, men Ackerknecht tycks
ställa sig något skeptisk mot de ekonomiska förutsättningarna för idéns realise-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
