Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. ARKEOLOGI. 155
Sörensen, Wilhelm. Hollywood U. P. A. Med teckningar av prins Sigvard.
2 uppl. Saxon & Lindström 1932. 166 s. 111., portr. Iku. 4: 50.
Likgiltiga men, för all del, läsbara kåserier över stjärnornas privatliv och, i någon mån, deras
arbete i den stora filmfabriken. En ytterst efemär bok, som med fördel kan avvaras. ,S. A.
J. Arkeologi.
Gödel, Vilhelm. Riksantikvarieämbetet. [W. & W. i distr.] 1930. 268 s.
Portr. (Kungl, vitt., hist. o. ant. akad. handl. 41:1.) Jaha. 5:—.
I likhet med det tidigare utgivna arbetet »I Kungl, slottets biblioteksflygel» (Bibl.-bl. 1927
s. 191) kan jämväl det här föreliggande, vid tiden för firandet av riksantikvarieämbetets
300-års-jubileum utkomna betraktas som en utbruten del av den mera omfattande skildring av
antikvitetskollegiets och antikvitetsarkivets historia, varmed överbibliotekarien Gödel sedan länge varit
sysselsatt. Förf. följer riksantikvarieämbetets historia genom tiderna, från Johannes Bureus’
arbete till gagnet, om också ej till namnet som »antiquarius regni» fram till våra dagars
fornmin-nesorganisation, som i riksantikvarieämbetet har sin hjärtpunkt och spets. Det är särskilt två
moment som träda i förgrunden i förf:s skildring: dels själva ämbetets ställning och innebörd vid olika
tider, dels också de olika ämbetsinnehav arnäs verksamhet i ämbetet; deras allmänt litterära
insatser eller verksamhet i övrigt falla däremot utom framställningens ram.
Det må i detta sammanhang nämnas, att K. Vitterhetsakademien jämväl ägnat ett särskilt
häfte av tidskriften »Fornvännen» — 1931: 1 o. 2 — åt högtidlighållandet av
riksantikvarieämbetets 300-årsminne; i detta häfte ingå bl. a. uppsatser av H. Schück: »Riksantikvarieämbetet genom
300 år» — S:s högtidstal vid akademiens minnesfest den 6 nov. 1930 — och O. Almgren: »Om
tillkomsten av 1630 års antikvarie-institution». A. B. C.
Jorden ger. Svenska forskningar och fynd från senare år. Utg. av Svenska
fornminnesföreningen genom Birger Nerman [m. fl.]. Sk. 1931. 232 s. 111.,
kart., litt. Ja. 7: 50.
En axplockning ur de rika skördar som svensk arkeologisk forskning under senare år inhöstat.
Det är en ypperlig idé att på detta sätt i en allmänfattlig form ge en översikt av de mera
uppseendeväckande fyndhändelserna. De stora fyndens slutgiltiga bearbetning kräver ju vanligen lång tid,
och när äntligen de uttömmande monografierna se dagen, nå de ofta ej utanför fackmännens kretsar.
I den här föreliggande volymen skildrar Axel W. Persson utgrävningarna i Asine och deras betydelse
för vår kännedom om Greklands äldsta historia, Einar Gjerstad Cypernexpeditionen och mot
bakgrunden av dennas upptäckter tecknas den cypriska kulturutvecklingen från äldre stenålder
fram till romersk tid. Birger Nerman framlägger resultaten av grävningarna vid Grobin,som på ett
så märkligt sätt bekräftat de litterära källornas uppgifter om ett svenskt välde i Ostbaltikum under
600—700-talen. De följande uppsatserna behandla inhemska fynd. Mårten Stenberger berättar hur
grävningsspaden och flygkameran avslöjat i sitt slag enastående minnen från Ölands storhetstid
för 1500 år sedan, och Erik Lundberg huru man genom studiet av vid gatuarbeten och
grundgrävningar i våra medeltidsstäder anträffade rester av äldre tiders anläggningar kan rekonstruera
fram bilden av den begynnande stadsbildningen. I Bengt Thordemans skildring av fynden från
Korsbetningen utanför Visby får det gotländska folkuppbåd, som på högsommaren 1361 sökte
hejda Valdemar Atterdags härjningståg, liv och gestalt, och Törd O.son Nordbergs beskrivning av
de förra året i Riddarholmskanalen påträffade skeppen ger en bild av våra äldsta bestyckade
fartyg, sådana som användes under unionstidens fejder kring huvudstaden. Några synpunkter på
ruinområdens behandling ur konserveringsteknisk synpunkt är undertiteln på Sigurd Curmans
uppsats om klosteranläggningarna i Vreta och Varnhem, vilka båda efter sin framgrävning och
konservering blivit våra mest attraktiva fornminnesplatser. K. E. S—m.
Persson, Axel W[aldemar]. Asine. De svenska utgrävningarna. Lb. 1931.
192 s. IH., kart. Jaaa. 6:50, inb. 8:50.
Den rikt illustrerade boken är ägnad åt de arkeologiska grävningar, som på kronprinsens
initiativ under flera år med betydande resultat utförts i den grekiska staden Asine, vars blomstring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
