Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O. SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP. l6l
eller statssocialistiskt samhälle skall träda i stället för det privatkapitalistiska, utan vill räkna med
en i någon ordning kontrollerad privatkapitalism. Hur kontrollen skall organiseras, får läsaren
knappast veta. G. S-e.
Kock, Karin. Skånska privatbanken. Minnesskrift. På uppdrag av
Skandinaviska kreditaktiebolaget. [Fri. bokh.] 1931. 239 s. + 20 pl. HL, portr., litt.
Preg. Ogc. 7: 50.
Raden av monografier över svenska banker har här fått ett förnämligt tillskott. Det är fråga
om förstlingen i de egentliga affärsbankernas historia, den år 1831 grundade Skånska privatbanken,
som senare förvandlades till Skånes enskilda bank, vilket institut omsider kom att uppgå i
Skandinaviska kreditaktiebolaget. Skildringen av bankens grundläggning och öden i fortsättningen
innehåller mycket av kultur- och personhistoriskt intresse vid sidan av det rent ekonomiska. G. S-e.
Myrdal, Gunnar. Sveriges väg genom penningkrisen. Bilaga: Hur Sverige
tvingades att överge guldmyntfoten av Karin Kock. N. o. k. 1931. 163 s. Ogc.
3: 25.
Ytterligare en »programskrift» från tiden närmast efter guldmynt fot ens övergivande i september
1931. Målet för Sveriges penningpolitik under pappersmyntfotens regim anges mycket klart, och
det är ingen brist på förslag rörande medel att uppnå målet, men mer än en läsare torde tvivla på
möjligheten att förverkliga den av författaren åsyftade »planhushållningen», om den
privatkapitalistiska produktionsordningen i övrigt skall bibehållas. Bilagans skildring av det faktiska händelseför-*
loppet är i all sin knapphet mycket givande. G. S-e.
Richardson, J[ohn] H[enry], Ekonomisk avrustning. (Economic
disarma-ment.) Övs. [fr. eng.] av David Belin. Tiden 1932. 171 s. (Ekonomi o.
politik.) Og. 3: —.
En engelsk ekonom, i åtskilliga år anställd inom Internationella arbetsbyrån i Geneve, söker här
ånge riktlinjer för internationellt ekonomiskt samarbete, företrädesvis på tullpolitikens,
arbetslagstiftningens och penningväsendets område. Boken är inte direkt märkvärdig men byggd på solida
kunskaper och rik på behjärtansvärda idéer eller helt enkelt på det sunda förnuft, som har så svårt
att vinna gehör i efterkrigstidens värld. En del frågetecken kunna möjligen placeras i marginalen,
särskilt där det gäller regleringen av arbetsförhållandena i olika länder. G. S-e.
Sassenbach, Joh[ann]. Fackföreningsinternationalen. Kortfattad historisk
översikt. Övs. [fr. ty.] av Anna-Lisa Hansson. Tiden 1931. 151 s.
(Landsorganisationens skriftser. 16. Internationellt fackföreningsbibi. 4, 5.) O hai.
1:—.
Det internationella fackförenings förbundets förutvarande generalsekreterare ger här en
överblick av organisationens verksamhet från grundläggningsåret 1901 till den senaste internationella
fackföreningskongressen i Stockholm 1930, då rörelsens nu gällande program och stadgar antogos.
För största delen av den skildrade perioden har det av utrymmesskäl ej kunnat bli mer än en strängt
koncentrerad framställning. I fråga om det mest kritiska tidsavsnittet, världskrigets utbrott och de
därpå följande åren, har skildringen dock erhållit större bredd och plats har beretts ett flertal
dokument, ägnade att belysa de ansträngningar, som av fackföreningsrörelsens målsmän i olika länder
gjordes för att söka förhindra sammanbrottet och främja det efterföljande rekonstruktionsarbetet.
Strand, Karl E[rik]. Arbetarlagstiftning. För lärlingsskolor, studiecirklar,
arbetsledare och arbetareombud m. fl. SkolförL, Gävle 1931. 64 s. (Yrkes- o.
arbetarlagstiftning 1.) Oka. 1:—.
Ett försök till en populär framställning av den svenska arbetarlagstiftningen, som dock icke bär
den prägel av vederhäftighet, att arbetet kan anbefallas såsom biblioteks- eiler lärobok, allra minst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
