- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Sjuttonde årgången. 1932 /
176

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HJÄLPMEDEL VID VALET AV BÖCKER FÖR BARN OCH

UNGDOM.

Av folkskollärare Karl Regfors.

Bibliotekens imponerande utveckling under de senaste årtiondena har gjort,
att man beträffande dessa — det gäller såväl folk- som skolbibliotek — ställts
inför åtskilliga organisatoriska problem, som för en lycklig lösning kräva att
grundligt skärskådas från olika synpunkter. Man måste, då det som här gäller
åtgärder, vilkas verkningar sträcka sig till tusentals platser i vårt land, om
möjligt i förväg se till att åtgärderna äro av sådan art, att de måste bli
effektiva. Det gäller på biblioteksområdet kanske mer än på de flesta andra
områden, att det icke är så synnerligen svårt att komma med uppslag, som på
papperet te sig förträffliga, men vilkas utförande i praktiken ettdera stöter på
oöverstigliga svårigheter, eller, då de kommit till utförande, bli av
jämförelsevis ringa värde. Dessa förhållanden röja biblioteksrörelsens nära frändskap
med undervisningen, som också den inbjuder till teoretiserande, något, som vår
dags- och veckopress emellanåt bära vittne om.

Efterhand som bibliotek av olika slag upprättas, så att sådana av någon art
finnas på varje ort, kan det vara befogat att överväga lämpligheten av att ge
biblioteken en och annan uppgift, som de tidigare icke varit direkt inriktade på.
Men härvid måste man alltid ta hänsyn till de synnerligen begränsade
möjligheter, över vilka våra i regel ganska små bibliotek förfoga. De brister, som
vidlåda våra mindre bibliotek, få, om man bortser från bristande resurser i
bokväg, i ett flertal fall ses i samband med att bibliotekarierna sakna teoretisk
biblioteksutbildning eller endast erhållit en bristfällig sådan. Härmed är dock
ingalunda påstått, att icke även bibliotekarier utan formell sådan utbildning
kunna i många fall genom från praktisk biblioteksverksamhet vunnen
erfarenhet och genom den bibliotekslitteratur, som finnes att tillgå, förvärva sådana
insikter, att de utföra ett fullödigt biblioteksarbete.

Det är önskvärt, att åt varje enskilt bibliotek ges relativt stor frihet i dess
arbete. Men utnyttjandet av denna frihet hänger, då det gäller mindre
bibliotek, praktiskt taget på en enda person — bibliotekarien. På honom beror det,
om friheten blir till gagn eller om den i ett och annat avseende kommer att få
mindre lyckliga följder. Då det gällt organiserandet av
skolbiblioteksverksamheten i större skoldistrikt med ett flertal skolbibliotek, har jag också, då
tillfälle härtill givits, brukats tillråda, att åt varje bibliotekarie ges relativt stor
frihet. Men i samband härmed har jag mycket starkt brukat betona, att åt de
olika biblioteken, d. v. s. bibliotekarierna bör ges så mycken hjälp från centralt
håll, som gärna är möjligt. Jag vill inte påstå, att jag vid mina strävanden i
detta senare avseende lyckats så bra som jag skulle önskat, och detta icke ens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:15:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1932/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free