Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 FOLKBIBLIOTEKSARBETETS AKTUELLA LÄGE.
gon ljusning i de ekonomiska förhållandena ännu ej förmärkts, torde arbetslösheten
fortfarande få samma omfattning under den närmaste tiden, och den därav ökade
lånefrekvensen få samma, eventuellt större, dimensioner än tidigare.
; Kalmar stadsbibliotek: ökningen sammanhänger givetvis närmast med rådande
krisförhållanden, arbetslösheten har tillfört biblioteket många nya låntagare — bland
annat hava de för arbetslösa anordnade kurserna medfört ökat studieintresse. Nya
kunder hava också tillförts biblioteket ur »medelklassen», alltså ur kretsar där
man under normala förhållanden själv brukar i stor utsträckning köpa böcker.
Karlstads stadsbibliotek: Det är vår bestämda uppfattning, att den stora
ökningen av boklånens antal under de sista månaderna av 1931 och under första
halvåret 1932 i väsentlig grad beror på de ekonomiskt svåra tiderna. Dels har
arbetslösheten medfört, att mera tid kan ägnas åt studier och läsning, dels har
depressionen föranlett publiken att utnyttja bildningstillfällen, som medföra ringa eller
inga ekonomiska uppoffringar.
Kristinehamns stadsbibliotek: Arbetslöshetens verkningar ha vi haft tillfälle
att direkt avläsa i frekvensen av vårt referensbibliotek. Detta har nämligen under
den senaste vintern varit livligt besökt, och vi ha kunnat utröna, att besökarna till
mycket stor procent tillhört stadens studiecirklar, vilka under den gångna vintern
på grund av sysslolösheten bland dessas medlemmar varit i särskilt livlig
verksamhet.
Luleå stadsbibliotek: Det förefaller sannolikt, att ett samband mellan den
ekonomiska krisen och utlåningsfrekvensen ägt rum, då det ju är tydligt, att ett stort
antal arbetslösa använda den nödtvungna ledigheten till studier. Det förefaller
ävenledes som om åtskilliga av omständigheterna tvingats att sätta sig in i nya
arbetsområden och av den anledningen sökt skaffa sig teoretisk underbyggnad för en
ny verksamhet. — Den viktigaste orsaken till stegringen ligger dock enligt mitt
förmenande i de ökade möjligheter, biblioteken efter den nya lagens tillkomst fått
att tillgodose allmänhetens behov av studielitteratur. Av allt att döma komma
stora anspråk att under den stundande vintern ställas på bibliotekets kapacitet
härvidlag. Kunna vi endast hålla bokbeståndet i nivå med efterfrågan, kommer säkert
frekvensen att fortfarande stiga.
Malmö stadsbibliotek: Min uppfattning är, att en stor del av de genom krisen
arbetslösa använt ledigheten i icke oväsentlig utsträckning till studier, och dessa
studier ha i huvudsak gällt specialuppgifter såsom kommunalkunskap, levande språk,
esperanto, näringsväsen, nationalekonomi. — ökningen av lånen får dock enligt
min uppfattning i ännu större grad tillskrivas ett ökat anlitande av biblioteken från
medelklassens sida. Ganska betydande befolkningsgrupper, som tidigare själva
genom köp skaffade sig vad de i bokväg behövde, ha på grund av krisen funnit väg
till biblioteken. Till gruppen i fråga kunna räknas tjänstemän i nästan alla
grader, studerande ungdom vid högre undervisningsanstalter, affärsanställda liksom
också en rätt stor del affärsinnehavare, handels- och hantverksfolk. — Av statistiken
kan tydligt framläsas, att ökningen av de facklitterära lånen är betydligt större
procentuellt än ökningen av de skönlitterära. Proportionen mellan fack- och
skönlitteraturen vid utlåningen tyder på, att denna ökning till stor del föranletts av
verkligt studieintresserade lånare. — Säkerligen har kristiden för bibliotekens del
fört det goda med sig, att stora låntagargrupper fått ögonen öppna för, vilka
hjälpmedel till bildande och skapande gärning biblioteken ligga inne med. Den stora
allmänheten har för visso också behjärtat, vilket gemensamt samhälleligt gott det
offentliga biblioteket är, ett kapital, som särskilt i kristider ger god behållning.
Mölndals folkbibliotek: Den pågående ekonomiska krisen inverkar mycket starkt
på utlåningen, ja, så starkt att vårt ringa bokbestånd (cirka 5,000 band) är i oer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
