Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LUNDS STADSBIBLIOTEK.
Är 1864 beslöt man att inrätta ett stadsbibliotek i Lund. Pengar och böcker
insamlades av några för saken intresserade, och sedan en styrelse tillsatts av
kyrkostämman kunde biblioteket följande år börja sin verksamhet. — Det var
en ytterligt blygsam början. Biblioteket inhystes under de första fem åren av
sin tillvaro i ett litet rum i pastorsexpeditionen och saknade alla medel till sitt
underhåll utöver vad som inflöt i form av gåvor. — 1870 flyttades biblioteket
till en vind på en av stadens folkskolor och anlitades någon tid endast helt
obetydligt. Efter tio år lyckades man emellertid få skolrådets tillstånd att flytta
ned i en skolsal. Samtidigt beviljade såväl stadsfullmäktige som kyrkostämma
årliga anslag. Gamla redogörelser omtala med stolthet att biblioteket härefter
på fem år växte från 500 »gamla värdelösa böcker» till 1,000 band »deribland
många af stort värde». Samtidigt steg låntagarnas antal från 50 till 200.
Biblioteket var tillgängligt endast två förmiddagstimmar i veckan. På
kvällarna användes lokalen till aftonskola.
År 1901 blevo förhållandena bättre. — Kyrkostämman avslog detta år
biblioteksstyrelsens anhållan om anslag. I stället åtog sig stadsfullmäktige att helt
sörja för bibliotekets underhåll och upplät omedelbart en ny lokal i det s. k.
Församlingshemmet, byggt på enskilt initiativ och sedan överlämnat till staden.
Biblioteket disponerade nu för första gången en speciellt för ändamålet inredd
lokal. Visserligen låg den långt från stadens centrum och saknade läsesal, men
var nu oberoende av aftonskolan, och kunde hållas öppen en à två timmar om
dagen på mera lämpliga tider än hittills. — Siffran för hemlån under dessa
år är synnerligen ojämn. År 1903 var den 9,227 och steg under följande år
för att 1909 kulminera med 14,032. Sedan sjönk den åter år från år till 1914,
då biblioteket fick statsanslag och utlåningssiffran åter steg för att på
1920-talet hålla sig omkring 20,000 per år. — Snart började man dock åter klaga
över brist på utrymme. Framför allt saknades varje möjlighet till anordnande
av läsesal. Tidskrifter och planschverk fingo läsas så gott som på
stående fot.
År 1919 väcktes förslag i stadsfullmäktige om bidrag till Lunds
arbetarbibliotek, som inrättats 1892 och ägdes av Lunds arbetarkommun. I detta
sammanhang föreslog drätselkammaren, att detta bibliotek skulle samarbeta med
stadsbiblioteket. En kommitté tillsattes också för utrönande av lämpligaste
sättet för ett sådant samarbete. Denna kommitté förklarade sig i en skrivelse
till stadsfullmäktige 1920 anse, att »en sammanslagning av de båda biblioteken
var det enda och bästa sättet för åstadkommande av en samverkan». — 1924
tillsattes en ny kommitté med uppdrag »att utreda frågan om sammanslagning
av Lunds stadsbibliotek och Lunds arbetarbibliotek samt att till
stadsfullmäktige inkomma med det förslag vartill utredningen kunde föranleda». — Lunds
arbetarkommun var villig att överlämna sitt bibliotek till staden med villkor,
att det nya biblioteket uppställdes efter moderna principer på öppna hyllor och
var tillgängligt för alla och envar åtminstone fem kvällar i veckan. — Man
rådförde sig med bibliotekskonsulenterna, bevistade biblioteksmöten och
studerade flera svenska och danska bibliotek, och sedan man fått lokaler sig
anvisade i det nyförvärvade stadshuset, var man 1927 färdig med ett positivt
förslag, som i huvudsak antogs av stadsfullmäktige. — Sammanslagningen be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
