Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332 H. SKÖNLITTERATUR.
Langenskiöld-Hoffmann, Ebba. Fantasier och ordmålningar. Dikter. Nst.
1932. 72 s. 2: 50.
Intim stämningskonst av flerstädes betagande verkan, om ock ibland ett ordbroderi utan
alltför stort tankedjup. De, som sätta värde på vek stämningslyrik, skola säkert tycka om det
lilla vershäftet. M. F.
Lundgren, Hj[almar]. Brev från Solklinten. Korta berättelser. W. & W.
1932. 142 s. 4: 50.
En lärd och meditativ lyriker har i dessa brev från sitt Tusculum klarlagt sin inställning till
nutiden, människorna och livet — milt ironiskt men icke utan allvar och tyngd i orden. En halvt
privat biktbok, som dock bär bud till många besläktade. E. M.
Lundkvist, Artur. Vit man. [Dikter.] A. B. 1932. 138 s. 4: 50.
Sitt fylliga och varma språk har L. i denna nya diktsamling än mer utvecklat mot fulländning.
De rent lyriska impressionerna ha ofta ett berusande sinnligt behag. Söker man dessutom något
program, någon intellektuell tendens i L:s dikt, finner man den närmast i drömmen om en syntes
mellan blommande, biologiskt liv och stålblank maskinkultur, men som intellektuell prestation
verkar diktsamlingen inte; därtill är den, om man så får säga, alltför vegetativt primitiv. S. A.
Lundström, Magnus. Den glade Balza. Roman. L. H. 1932. 298 s. 5: 75.
En västmanländsk bruksroman, som spänner över ett par årtionden; det första partiet, som
spelar på 1860-talet, är både det värdefullaste och det mest underhållande. Lundström är en
fryntlig och schwungfull berättare, och sitt stoff, bergslagsmiljön med dess originella persongalleri,,
behärskar han väl. Trots genrens relativa slitenhet är dock »Den glade Balza», just tack vare det goda
berättarhumöret, ingalunda en ovälkommen bok. S. A.
Sparre, Birgit Th[omæus]. En gård till salu. Roman. H. G. 1932*
329 s. 6: 75.
Förf. berättar med oändlig kärlek, utförlighet och sällan svikande darr pá rösten om de sista
resterna av forna tiders romantiska herrgårdsliv. Vissa detaljer tyda på att handlingen utspelas
i våra dagar, men det är dock en sällsynt tids- och livsfrämmande bok. Men jag förmodar, att
den ger behållning åt läsare av en äldre årsklass, som för några timmar vilja sjunka tillbaka i
minnet av sin ungdoms doft och dagrar. S. A.
Stolpe, Sven. Madame Sallerin. Roman. 2 uppl. A. B. 1932. 294 s. 6:50.
Förf. synes önska, att hans roman uppfattas som en personlig bekännelse, praktisk och
nyttig för honom själv, som en litterär fixering av hans egen utveckling. En läsande publik
har svårare för att fatta intresse för förändringarna i hjältens labila psyke. Bokens »jag»
diskuterar passionerat åtskilliga aktuella problem, men just den lidelsefulla intensitet, som
brukar vara S:s styrka och försona med många brister, förefaller i detta avsnitt av hans
stora romanverk förtunnad och utan medvetet mål och förmår därför icke fängsla lika starkt
som annars. S. A.
Thordeman, Karin. Två flickor under Italiens sol och måne. H. G. 1932.
203 s. 3:75, inb. 5: 75.
En romantiserad skildring av en Italiafärd, företagen av ett par uppsalastudentskor.
Upplevelserna äro icke märkvärdiga, men de få en viss glans av den entusiasm för Mussolinis land och
folk, som lyser igenom på varje rad. Snarast en bok för unga flickor i tonåren. H. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
