Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
BERTIL ÅKERMAN.
För Galsworthy äro två makter i människolivet de dominerande, kärleken,
passionen och klassinstinkten, traditionen. Och det är dessa tvenne
livsmakter, tagna var för sig eller — oftast — i strid med varandra, som hans
dramer och romaner behandla. I ett flertal av hans romaner och skådespel
skildras, hur denna klassinstinkt, denna traditionens makt svetsar de olika
medlemmarna samman till gemensamt skydd gentemot alla intryck från utomstående
håll, i gemensam kamp mot alla försök att rubba de rättigheter och fördelar
men också de plikt’er som av gammalt tillhöra och påvila dem, liksom också
hur den förkväver varje försök till revolt inom de egna leden. Och i hur
många av hans verk möta inte människorna passionen som en blixt från klar
himmel, som en storm som oemotståndligt rycker dem med till hänförelse och
lycka, men oftast till sorg och tragik!
Först vid 27 års ålder ägnade Galsworthy sig åt litterärt skriftställeri, och
efter studier av främst Dickens, Turgenev och Maupassant debuterade han
1897 med »From the four winds», liksom de tre följande verken utgiven under
pseudonymen John Sinjohn. Det är en liten novellsamling som visar tydliga
spår av sin upphovsmans många resor liksom av tidens smak för exotism och
äventyrsfabulering. I nästa arbete återigen, »Jocelyn» (1898), ha vi
Galsworthy sysslande med det erotiska problemet, som sedan aldrig skall släppa
sitt tag om honom. Och redan här framställer han kärleken i strid med
konventionella plikter. Giles Legards vacklan mellan kärleken till den unga
Jocelyn och plikten mot sin sjukliga hustru tycks slutgiltigt upphävd i och med
hustruns död. Men för de bägge älskande framstår detta dödsfall som
orsakat av dem och åstadkommer deras skilsmässa — om också inte för alltid.
Romanen »Villa Rubein» (1900, omarbetad 1910) för oss ett steg närmare
det tema, som skulle bli den mogne Galsworthys huvudmotiv: individens strid
för sin kärlek mot sociala fördomar, liksom vi även här för första gången
påträffa den hos Galsworthy genomgående motsättningen mellan
förvärvsmänniskan, den praktiske materialisten och konstnären, skönhetsdyrkaren. Med
novellsamlingen »En man från Devon» (»A man of Devon», 1901) är
Galsworthys lärlingstid avslutad. Dessa fyra små berättelser, »En man från
Devon», »En riddersman», »En Forsytes odödliga själ» och »Tystnad», visa
definitivt, att hans intresse nu övergått från handlingsfylld fabulering till den
psykologiska analysen, den karakteriserande porträttstudien.
De år som ligga mellan denna novellsamling och Galsworthys första
fullmogna arbete, »Fariseiska öbor» (»The island pharisees», 1904, omarbetad
.1908), ha för honom av allt att döma varit en den sociala eftertankens tid. Det
starka patos, den upprörda ton — så olik Galsworthys vanliga avmätta,
dämpade, objektiva —, som talar ur detta arbete, visar tydligt, att den vantrevnad
med de sociala konventionerna, som slutligen kommer bokens huvudperson att
definitivt bryta med sin egen samhällsklass, av författaren själv känts och
upplevats. Galsworthy har här sökt ge en bild av hela det engelska
samhällsmaskineriet och lagt fingret på de enligt hans mening bristfälliga förhållandena
däri. En ung engelsk aristokrat, nyförlovad med en flicka ur sin egen
samhällsklass, företar — därtill föranledd av en utländsk vagabond, som han lärt känna i
en järnvägskupé, och dennes ironiska uttalanden — ett slags resa genom det
engelska samhällets olika lager och institutioner. (Arbetets första uppl. bar också
undertiteln »A journey».) Han besöker den eleganta klubben liksom det
tarvliga fattighärbärget, den konstnärliga och litterära föreningen, arbetarna,
teatern, fängelset, lantbefolkningen, gatans kvinnor, välgörenhetstillställningen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
