Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
BERTIL ÅKERMAN.
och på hans fader och på hans faders fader, min egendoms skapare och
upprätthållare. Och jag tror på mig själv och på min son och på min sons son.
Och jag tror, att vi skapat landet och att vi skola behålla landet sådant det är.
Och jag tror på de offentliga skolorna och särskilt på den skola jag gått i.
Och jag tror på mina sociala jämlikar och på herrgården och på allt som är,
i evighet. Amen.» Dessa människor äro infekterade av »pendycitis», den
sjukdom, varav hela deras samhällsklass lider, och som yttrar sig i
ultrakon-servatism och ovilja mot varje framsteg och utveckling, total oförmåga att
respektera eller ens förstå andra åsikter och känslor än de egna, självgod
egoism, slavisk underkastelse under fastslagna levnadsvanor och en t jur skallig
envishet, som förorsakar dem själva och ännu mer andra så mycket onödigt
lidande.
Äldsta sonen i denna familj, George, kapplöpningsintresserad men för övrigt
utan fast sysselsättning, världs- och gentleman, grips av en förtärande passion
för en gift kvinna, Helen Bellew, en moraliskt frigjord, hetblodig ung varelse,
som en kort tid blir älskarinna till denne puritanske son av puritanska
förfäder. När denna förbindelse blir bekant och Helens man anhängiggör
skilsmässoprocess och drar in George Pendyce i denna, sättes familjemaskineriet i
gång för att avvärja skandalen. Allt tycks emellertid stranda på Georges
halsstarrighet. Trots faderns hot att förskjuta honom och göra honom arvlös
vägrar George att bryta sin liaison. Hans mor, en av Galsworthys många
underbara kvinnogestalter, som hittills levat sitt liv med den trångbröstade,
egocentriske maken i mild, stillsam tillbakadragenhet, ställer sig nu på sonens
sida, lämnar maken och uppsöker sonen för att bistå honom. Han, som just
fått underrättelse, att Helen Bellew tröttnat på honom och gett honom på
båten, får genom moderns tysta, ljuva deltagande mod att leva vidare. Men inte
nöjd med detta uppsöker hon även Helen’Bellews man och lyckas genom sin
förfinade, försynta personlighet förmå denne att nedlägga målet. Den hotande
faran är över. Vad alltså den traditionsbundna ståndsmedvetenhetens
maktspråk inte förmådde, det åstadkom självuppoffrande moderskärlek och
förståelsefull takt.
Det starka sociala intresse som var Galsworthys förmådde honom vid denna
tid till personliga studier i Londons slumkvarter. Därom bär samlingen »A
commentary» (1908) vittne liksom även romanen »Broderskap» (»Fraternity»,
1909). De kultiverade medlemmarna av familjen Dallison äro alla, ehuru var
och en på sitt sätt, fullt medvetna om de plikter deras rikedom pålägger dem
gentemot deras fattiga olycksbroder, med en vag, ännu aldrig prövad tro på
gemenskap samhällsskikten emellan, men också helt bundna av sina nedärvda
klassinstinkter. Den latenta motsättningen mellan dessa bägge tendenser blir
uppenbar, då familjen kommer i närmare kontakt med en av samhällets mindre
lyckligt lottade. Hilary Dallison, som lever i ett kärlekslöst äktenskap med
en ung målarinna — »en kvinna som behövde kärlek, men långsamt dödade
varje kärleksmöjlighet hos mannen» — fattar ett medlidsamt intresse för sin
hustrus lilla fattiga modell och tar sig an henne. Hon å sin sida grips av en
självuppgiven, svärmisk förälskelse i honom. Och med oro se
familjemedlemmarna Hilarys allt starkare dragning till flickans skönhet. Men då han
slutligen står i begrepp att lämna sin hustru och förena sitt öde med den lilla
modellens -— förmår han det inte. Han stöts tillbaka av hennes fysiska och
psykiska vulgaritet. I det bittert hopplösa brev han skriver till sin broder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
