Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io8
L. BIOGRAFI (MED GENEALOGI).
i numismatik och angränsande vetenskaper, dels kortare vetenskapliga uppsatser i speciellt skånsk
numismatik. Det här föreliggande första häftet innehåller som huvudartiklar tvenne uppsatser,
den ena av Sture Bolin om »Skånska myntfynd från nyare tid», den andra av Georg Galster om
»Mont-mesterslægten Comhaer»; till dessa sluter sig en av föreningens sekreterare, Erik Person, utarbetad
första årsbibliografi (för år 1930) över nordisk — skandinavisk och finländsk — numismatisk
litteratur. A. B. C.
Neander-Nilsson, S[anfrid]. Européer. Politiska porträtt. A. B. 1932.
154 s. Portr. Kacd. 4: 25.
Föreliggande volym innehåller ett dussin porträttskisser och ett par avslutande uppsatser om
»demokratiens kris». Förf. är en kultiverad journalist, som sett sig åtskilligt om. Han karakteriserar
senaste årtiondens utveckling på många håll i riktning mot en diktatur som antiliberal men
samtidigt som »demokratiens fortgång och vidare utveckling ■— låt vara till det sämre». Bland de
porträtterade lägger man särskilt märke till en rad ledande personer i stater med diktatur eller på
väg mot en dylik (bl. a. Hitler, Goebbels, Pilsudski, Stalin och Mussolini). När skisserna äro som bäst
äro de pregnanta och livfulla, i andra fall obetydliga och färglösa. Förtjänar uppmärksamhet.
K. T.
Sjöberg, Gustaf. Helge Hundingsbane. En studie. Lagerstr. i distr. 1932.
66 s. 111., kart. Kca. 3: —.
Ett nytt försök att med ortnamnens hjälp lokalisera de händelser, som förutsättas ligga till
grund för Eddadikterna om Helge Hundingsbane —■ enligt förf. skulle de besjunga platserna
väsentligen vara att söka i Stockholms skärgård och trakterna kring östra Mälaren. Vid dessa och liknande
ortsbestämningsförsök torde det emellertid vara skäl att erinra sig de kritiska invändningar som prof.
Elias Wessén tidigare framställt i frågan i sin studie över »Eddadikterna om Helge Hundingsbane»
i Fornvännen 1927. Mera än lekmannafunderingar i ett fantasilockande ämne kunna näppeligen
de nu framförda hypoteserna göra anspråk på att vara. A. B. C.
Sovjets paradis. Nutidens Gehenna. En flyktings berättelse. [Övs.]
Ungdomsstjärnans förl., Osby 1932. 187 s. Kniac. 2:—.
De tyska kolonisterna i Ryssland ha kanske haft svårare än bondebefolkningen i övrigt att
förlika sig med jordbrukets kollektivisering, och inför de tvångsåtgärder, som vidtogos år 1929, reste
många från sina gårdar för att återvända till Tyskland. De ryska myndigheterna motarbetade denna
utvandring genom passvägran och hänsynslös förföljelse mot alla verkliga eller förmenta ledare för
utvandringsrörelsen. Den anonyme författaren, som i denna bok — anonym med hänsyn till
kvarvarande anhöriga ■—• skildrar sina upplevelser, är en kolonist, som blivit dömd till tvångsarbete i
Archangelsk men lyckats fly till hemlandet. Med hänsyn till det billiga priset torde boken, vilken
kan läsas som en äventyrsroman, kunna förvärvas av alla folkbibliotek. A. H.
L. Biografi (med genealogi).
Brändström, Elsa. Björkman-Goldschmidt, Elsa. Elsa Brändström.
Amatörbilder. A. B. 1932. 235 s. 111., portr. Le. 7: 50.
Den av Elsa Brändström själv skrivna boken »Bland krigsfångar i Ryssland och Sibirien 1914—
1920» (jfr Bibl.-bl. 1922 s. 92) ger en god föreställning om hennes osjälviska strävan för krigets
kanske mest olyckliga offer, men i den nu föreliggande biografien, författad av en barndomsvän och nära
förtrogen, framträder helt naturligt hennes egen personlighet i betydligt skarpare belysning.
Biografien innehåller skildringar från barndoms- och ungdomsåren, men dess tyngdpunkt ligger i
skildringen av Elsa Brändströms insats för humanare behandling av krigsfångarna, förmedling av
förbindelserna med hemlandet och utväxling av invalider m. m. Vidare skildras hennes efter freden
fortsatta verksamhet för sina skyddslingar och deras anhöriga, upprättandet av arbets- och
vilohemmet Marienborn och barnhemmet Neusorge samt hennes föredragsturné i Förenta Staterna år
1923. Biografien vittnar om förf:s varma sympati och beundran för föremålet, men skildringen är
rättfram och saklig och innehåller inga superlativer, vilket också skulle vara onödigt beträffande
Elsa Brändström, vilkens gärning talar för sig själv. Boken rekommenderas till alla folkbibliotek.
A. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
