Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
H. SKÖNLITTERATUR.
Att döma av Faith Baldwins framställning tyckas äktenskapsproblemen i hög grad vara
desamma på andra sidan Atlanten som här, endast mera tillspetsade, då de svindlande lönerna för
tjänare och de timslånga resorna till arbetsplatsen ytterligare försvåra hustruns förvärvsarbete.
Skildringen av Kens och Lolas första år med dess sorger och fröjder mot en bakgrund av New
Yorks rastlösa jäkt är rappt gjord, men så pass ytlig att boken gott kan undvaras. E. R—n.
Chaucer, Geoffrey. Palamon och Arcite. (Riddarens berättelse i Canterbury
tales.) Sv. tolkn. [fr. eng.] av Harald Jernström. [Dikter.] Frenckellska tryckeri
a.-b., Hfors 1931. 104 s. Hcee.
Den finländske översättaren, som tidigare på ett förtjänstfullt sätt tolkat Prologen till
Canterbury-sägnerna samt fem av de däri ingående berättelserna, däribland den dråpliga Frun från
Bath, överlämnar här åt svenska läsare den gamle riddarens omedelbart efter Prologen följande
berättelse om Palamon och Arcite. Den hör i sin enformighet inte till de mera lockande av
sägnerna, men fyller med sina skildringar av ridderlig vänskap och hövisk kärlek en plats i dem,
alldeles som den gamle fine riddaren har sin uppgift i det blandade sällskap, vars pilgrimsfärd till
Canterbury utgör ramen för sägnerna. A. W—n.
Estaunié, Édouard. Madame Clapain. Roman. Övs. [fr. fra.] av Axel
Claeson. Tiden 1932. 380 s. Hceja. 5: 75.
Madame Clapain är ett slags detektivhistoria. Den handlar om två ensamma systrar och
deras ännu ensammare inackordering, en mystisk, förtegen kvinna, kring vars gåtfulla självmord
romanen rör sig. Tack vare lyckliga tillfälligheter kan den ena systern klarlägga orsaken till
självmordet och därmed madame Clapains hela liv, ett liv fyllt av lidande och brott. Historien har
moment, som inte äro fullt troliga. Men huvudsaken är här som i författarens övriga berättelser
den själsliga analysen, och den är gjord så, att intresset hela tiden hålles fast. Tolkningen är gjord
av samma förfarna hand, som översatt flera av Estauniés romaner och noveller. A. W—n.
Gibbs, Philip. Den gamla goda tiden. (The golden years.) Övs. fr. eng.
av Wendela Leffler. Sk. 1932. 318 s. Hcee. 5: 50.
Författarens nya bok skiljer sig icke på något väsentligt sätt från flertalet av hans tidigare
i Biblioteksbladet anmälda romaner, vilka bruka berätta en underhållande historia om personer,
som man lätt glömmer, och ge intressanta bilder ur engelskt liv. Denna gång skildras den av de
förnämsta fördomar väl omgärdade verkliga överklassen i drottning Victorias England.
Hjältinnan gör sig visserligen skyldig till sådana brott mot gällande anständighet som att gå på teatern
med en karl, som försörjer sig på att skriva i tidningar och vars föräldrar inte voro gifta. Men
delvis genom hennes majestäts personliga ingripande avlöper det hela på ett fashionabelt sätt
till alla parters och författarens fulla belåtenhet, mot vilken recensenten icke skulle finna det
passande att reservera sig. J. G. ’
Gide, André. Falskmyntarna. (Les faux-monnayeurs.) Övs. fr. fra. av
Gunnar Ekelöf. Spektrum 1932. 365 s. (Spektrumromaner 2, 3.) Hceja.
5:—.
Centralfiguren i denna skildring är en romanförfattare, som grubblar över romanens väsen
och beslutar att bryta med den realistiska berättartraditionen från Balzac, dekreterande att han
inte vill »konkurrera med mantalsförteckningen». Han förklarar också, att han hellre skulle vilja
läsa en dagbok om tillkomsten av Bröderna Karamasov än själva romanen. Yttrandet är
betecknande för Gide och Falskmyntarna, en berättelse i vilken berättelsen inte är huvudsaken.
Det är en bok för litterärt folk, onödigt tillgjord, men rymmande intressanta reflexioner.
Översättningen är på det hela taget väl gjord. A. W—n.
Kaus, Gina. På slaget nio. Övers, [från tyskan] av Kerstin Wimnell, f.
Hedlund. Sk. 1933. 235 s. Hcef. (33062) 3: 75.
Orig:s titel: Morgen um neun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
