Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
H. SKÖNLITTERATUR.
En frän och illusionslös skildring av några engelska ungdomars utveckling under de senare
skolåren och universitetstiden. Internatens frihetsförkvävande och i såväl psykiskt som sexuellt
avseende riskabla livsföring har fått sin bjärta färgläggning, å andra sidan har författaren också
här och var lyckats ge uttryck åt ungdomens vårliga lyckokänslor. Någon bok för den stora
publiken är det emellertid inte. H. K.
Hcb. Skönlitteratur: nysvensk.
Axelsson, Axel. Självdeklaration. Dikter. Nst. 1932. 104 s. 2: 75.
En anmärkningsvärd debut av en poet, som tänker egna tankar och söker en egen form. Många
dikter däri äro både sinnrika och välformade, många äro som dagboksblad, vilka man inte fattar
fristående utan vidare. Sin titel bär boken med full rätt: det är en deklaration, som är gjord med
all samvetsgrannhet, men man kommer inte så lätt på det klara med den. A. W—n.
Botwid, Hans. En verklighet. Dikter. Nst. 1932. 86 s. 2:50.
Det lågmälda personliga tonfall, varmed Botwid tillvann sig uppmärksamhet vid sin lyriska
debut, ger även hans andra dikthäfte en särskild valör. Näst efter — naturligtvis ■— Karin Boye
tycks mig B. ha det finaste gehöret av våra unga skalder, de flesta ha visserligen inget alls.
Ytterligare jämförelser kunna tillsvidare vara överflödiga. En gång komma recensenterna att
skriva: näst efter — naturligtvis — Hans Botwid. /. G.
Faustman, Mollie. Lärorikt. A. B. 1932. 142 s. 3:25.
Vagabondes kåserier höra till de få som tåla vid att komma igen i bokform.. De äro
verkligen lärorika och man kan gott en andra gång avnjuta hennes små sedelärande berättelser och
icke minst de förhoppningsfulla barnens uttalanden om dagens såväl »läskigt sympatiska» som
mera »vissna» företeelser. E. R—n.
Fransén, Wilhelmina. Aning och hugskott. Dikter. [See.] 1932. 96 s.
3:—.
Även méd en mycket välvillig uppfattning av dessa dikter; bakom vilka skymtar en högst
respektabel ideal världsåskådning, måste man säga, att de till form som innehåll äro obetydliga,
stundom triviala, och att de höra till det, som utan någon avsaknad kunnat förbli otryckt. M. F,
Gran, Mona. Sång och saga. [Dikter.] See. 1932. 78 s. 2: 50.
Innehåller dels en samling rätt torr reflexionslyrik, dels en »saga», d. v. s. en rad små poempm
en brusten kärlekslycka. Dessa ha väl en mera personlig ton men kunna likväl ej sägas vara
betydande eller originella. M. F.
Grung, Esther. Som hembiträde hos rika amerikanskor. Gle. 1932. 155 s.
2:75.
Om man får tro Esther Grung, leder »kjökkenveien» i New York i de allra flesta fall till
sällsamma interiörer, där lyxen utgör en bisarr bakgrund till olyckliga öden. Det är skada, att hon
ej förmått åstadkomma en intressantare och mera sammanhängande bok av sitt häpnadsväckande
rika stoff. E. R—n.
Haine, Karl Värner. Livet i våld. Roman. Nst. 1933 275 s. (33037)
5:—.
Rättframt och sakligt, men inte alltför inspirerat skildrar denne debutant en gymnasists
och en skolflickas kärlekshistoria och låter den utspelas mot en bakgrund av oförstående och i
olika avseenden misslyckade föräldrar. Bokens uppläggning av det i grunden tragiska ämnet är
för enkel för att övertyga, men författaren har en avgjord stilistisk talang. H. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
