Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
BÖCKER FÖR BARN OCH UNGDOM.
Denna lilla berättelse om flickan, som fick följa sin fader till Madagaskar och där hjälpa till
att rädda hans liv, är föga märklig, men den är enkelt och trevligt berättad, och många av de små
episoderna från Madagaskar bära det upplevdas prägel. Utan att vara en äventyrsberättelse i
egentlig mening erbjuder den dock tillräckligt av spänning för att göra läsningen till ett nöje för
flickor i 12—15 års åldern. Boken kan rekommenderas. A. N.
Montgomery, L[ucy] M[aud]. Kilmeny. Övs. [fr. eng.]. Gle. 1932. 151 s.
(Gle. ungdomsböcker 79.) Inb. 2: 75.
En sentimental filmhistoria, som inte hedrar författarinnan till de präktiga böckerna om
Anne på Grönkulla. Kilmeny är en underskön och i allo fullkomlig ung flicka och fulländad
konstnär på fiol. En ung man får se henne och höra henne spela i månskenet i en trolsk, förvildad
gammal trädgård och förälskar sig i henne. Men Kilmeny är stum. Det har hon blivit, därför att
hennes mor den tid hon bar henne, av hämndlystnad mot sin far spelade stum. En våldsam
chock återger emellertid Kilmeny talförmågan, och därmed är vägen fri för kärleken, och det
hela slutar i fröjd. Som sagt — sentimental film. G. L.
Morgan, Tore. Heja Olle! N. o. k. 1932. 216 s. 111. (Natur o. kulturs
ungdomsböcker.) 3: 25, inb. 4:—.
Heja Olle är en präktig pojkbok. Det är verkligen roligt att en gång få läsa en pojkbok, som
handlar om en vanlig svensk skolpojke och om genomsnittligt skolpojksliv, där det inte endast
rör sig om pojkstreck och rackartyg utan också om arbete, kamratskap och ridderlighet. Olle är
en bussig bekantskap. Han knogar med friskt mod i skolan, även om han trivs bäst på
idrottsplanen. Han kommer säkert att få många vänner bland pojkarna.
Förf. har en förnuftig och förståelsefull syn både på lärare och pojkar, och han är rättvis åt
båda hållen. Det är god psykologi i boken, och den är friskt och hurtigt berättad, särskilt första
delen. Mot slutet blir berättelsen onödigt uttänjd. Nth. J.
Oterdahl, Jeanna. »Ute blåser sommarvind . . .» En historia berättad för
ungdom. Lb. 1932. 356 s. 5: 75, inb. 7: 25.
Jeanna Oterdahl har sitt namn som författarinna starkt befäst. Ute blåser sommarvind är
en modern familjeroman, en sådan som särskilt bra lämpar sig för högläsning. Den har som
alltid hennes böcker en god och kultiverad stil samt ett ideellt innehåll. Men detta senare är väl
mycket tillrättalagt för författarinnans avsikter; kompositionen blir därigenom en smula löslig"
och osammanhängande. Den familj det närmast berättas om blir, trots sin förträfflighet eller
kanske snarare till följd av den, ej fullt levande för läsaren och får ej riktigt grepp om hans hjärta.
Men visst ger boken de unga åtskilligt att begrunda och ta ställning till. Med Jeanna Oterdahl
äro de alltid i gott sällskap, fastän Ute blåser sommarvind väl knappast kommer att höra till
de-böcker som de läsa om och om igen. G. L,
Ravn, Margit. På avbetalning. Till sv. [fr. no.] av Vera v. Kræmer.
W. & W. 1932. 153 s. 3: 75.
Huvudpersonen — en ung prästdotter från en ödebygd i Norge, vilken i Oslo skall sköta
hemmet åt två yngre bröder, som skola fortsätta sina studier där — är ej så levande skildrad och väcker
ej alls samma intresse som den unga flickan i samma författarinnas bok Som alla de andra.
Prästdottern råkar in i ett osympatiskt, nöjeslystet gäng av ungdom och trasslar in sig i en massa
skulder och hemmet går vind för våg. Det fordras allvarliga prövningar för att hon skall komma till
besinning och självtukt. Den ende som väcker verkligt intresse och medkänsla är den yngste
brodern, som, trots att han lämnas ensam och utan allt stöd, hyser en allt fördragande kärlek till
systern. G. L.]
–––-. Som alla de andra. Övs. [fr. no.] av Marie Louise Gagner. A. B.
1932. 211 s. 3: 50.
Vår tids flickböcker ansluta sig på ett helt annat sätt än gångna tiders till den nyktra
verkligheten. Nu skildras gärna unga flickor som efter att ha fört ett sorglöst och trivialt lyxliv
plötsligt stå inför nödvändigheten att genom verkligt arbete försörja sig och över huvud taget endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
