Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
EINAR AHLÉN.
göra, ha således att under hela året och mest under de egentliga terminerna
göra bokinköp. Det duger inte längre med två stora bokrekvisitioner, en på
våren, när det kommunala anslaget utbetalas, och en på hösten eller vintern, då
statsanslaget kommer, och att sedan låta det vara nog. Medel måste alltid
finnas disponibla för de ständigt återkommande kompletteringarna.
Jag övergår så till D:r Küntzels i det föregående berörda utredning
angående bokinköp till mindre folkbibliotek och skall försöka belysa, i vad mån de
synpunkter, som förut något berörts, blivit beaktade vid bokinköpen, så långt
utredningen kan lämna upplysning därom. Den bygger på en granskning av
statsbidragsrekvisitionerna från 910 folk- och studiecirkelbibliotek, eller omkring
20 % av hela antalet mindre bibliotek i landet. Den är gjord under tiden okt.
1932—jan. 1933 och avser således innevarande budgetår. Av de av
undersökningen berörda biblioteken voro 293 kommunala folkbibliotek och resten
studiecirkelbibliotek, fördelade på följande sätt: A. B. F. 91, I. O. G. T. 306, N. T. O.
89, B. B. F. 52, J. U. F. 28, och S. K. B. 51. Utredningen omfattade inte mindre
än tillsammans 20,467 band, av vilka 7,618 voro facklitteratur. Klart är, att
inköpen inte utan vidare ge en tillförlitlig bild av de mindre bibliotekens
bokbestånd, men då materialet, som i detta fall ligger till grund för undersökningen,
är så pass omfattande, kan tendensen i inköpspolitiken inte frånkännas
betydelse. Det, som då först intresserar, är kanske förhållandet mellan
skönlitteraturen och facklitteraturen. Som synes var 37.6 % av gjorda bokinköp
facklitteratur. Se vi sedan på de olika grupperna, varierar denna siffra högst
betydligt. Främst ligger A. B. F. med 53.4 %, folkbiblioteken hade 38.3 %, och
den lägsta siffran uppvisar I. O. G. T. med 27.1 %. Se vi dessa siffror mot
bakgrunden av det förslag, man bland ledande biblioteksmän i Norge vill förorda,
nämligen att ungefär 60 % av bokinköpen borde vara facklitteratur, te sig de
här framkomna siffrorna, på ett undantag när, onekligen låga. Tyvärr
föreligger inget jämförelsematerial från t. ex. 10 år tillbaka, men de senare årens
händelser på biblioteksväsendets område måste ha åstadkommit, att de båda
procenttalen äro på ständig marsch emot varandra, och man bör kanske inte låta
sig nöja, förrän de passerat varandra. A. B. F:s höga siffra tyder på, synes det
mig, att på platser med studiecirkelverksamhet i större omfattning blir
behovet av studielitteratur i biblioteken också större.
Utredningen ger också vid handen, att avdelningarna geografi med
resebeskrivningar, biografi, naturvetenskap och historia, som sedan länge haft namn
om sig att tilldra sig det största intresset, i särskilt hög grad omhuldas vid
bokinköpen, och det inte minst av de kommunala folkbiblioteken. Visserligen är det
så, och kommer väl alltid att vara så, att det stora flertalet låntagare hellre
läsa Beebe, Med djuphåv och dykarhjälm i tropiska hav, Long, I vildmarkens
hägn, Andræ, Nathan Söderblom, Berge, Pärlfiskaren eller Ahnlund, Gustaf
Adolf den store, för att ta några exempel, än de välja bland litteraturgrenar,
som inte äro så lätta att popularisera. Frågan är dock, om man nog beaktat,
att även de, som vilja ge sig i kast med medicinska, filosofiska eller religiösa
problem, böra ihågkommas vid bokinköpen. Låt så vara, att bara en liten elit
läser filosofiska arbeten eller går till litteraturvetenskapen för att närmare lära
känna litteraturens store och de epoker, unde vilka de verkat, inköp till
motsvarande avdelningar äro ändock fullt motiverade. Mot den bakgrunden ter sig
inköpen av 137 arbeten till avd. G. och 140, vad folkbiblioteken beträffar, till
avd. D. alltför låga. Detsamma gäller siffran 91 under V, också det ifråga
om de kommunala folkbibliotekens inköp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
