Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17.8
H. SKÖNLITTERATUR.
ett överlägset sätt i denna bonderoman. Men även som rent konstnärlig produkt är skildringen
överlägsen. Denna berättelse om Wang Lungs kärleksfyllda, sega, lastdjurs tåliga kamp om jord och
åter jord har formats som en hänförd hymn till arbetets lycka och pekar med sin episka bredd, sin
utomordentliga människoskildring och sin ämnesinlevelse mot den stora konsten. B. Å.
Dos Passos, John. 42:a breddgraden. Övs. [fr. eng.J av Sonja Vougt.
A. B. 1932. 333 s. (Sv. bokklubben 7.) Hcee. 6: 50.
Liksom »Till Manhattan» (Bibl.-bl. 1932 s. 282) är även detta ett försök att skildra det
kaotiska livet i en storstad, New York, dit inte blott stormarna utmed den fyrtioandra breddgraden
utan även invånarna i de fyrtioåtta Förenta staterna virvla hän, för att där under några timmar
eller år leka tafatt med varandra. Denna eviga virvelrörelse har författaren förträffligt fångat i och
genom sitt kaleidoskopiska skildringssätt med ständigt uppdykande och försvinnande
människoöden. B. Å.
Ewers, Hanns Heinz. Alruna. (Alraime.) Till sv. [fr. ty.] av Gustaf
Witting. Aldor 1932. 361 s. (Aldors romaner 7.) Hcef. Inb. 2: 85.
Denna förvridet romantiska, grovt sensuella roman, som nu är omkring tjugo år gammal,
borde ha förblivit oöversatt. E. L-m.
Feuchtwanger, Lion. Jerusalems undergång. Roman. Övs. [fr. ty.] av
Karl Fägersten. Sk. 1932. 464 s. Hcef. 9: 50, inb. 12: 50.
Feuchtwanger eftersträvar i sina historiemålningar det grandiosa, hans tidsbilder äro ytterst
levande, kusliga och storartade. Liksom i »Jud Süss» (på svenska »Makt»), som väl fortfarande är att
anse som hans bästa roman, har han i »Jerusalems undergång» ställt en historisk person av sin egen
stam i händelsernas centrum. Det är Flavius Josephus, författaren till »Historia om judarnas krig
mot romarna». Temat är F:s vanliga: maktbegäret och ärelystnaden som en drivkraft i den stora
människovirveln, samt en själsstorhet som står över allt detta. Då och då kommer det fram att det
är större att avstå från makten än att begära den. A. W-n.
Golding, Louis. Magnoliagatan. Till svenska [från engelskan] av Sonja
Vougt. D. 1—2. A. B. 1933. (Bonniers gula serie.) Hcee. (33011) a 5:50.
Orig:s titel: Magnolia Street.
Det börjar bli gott om gatuskildringar. Vi ha bl. a. »Storgatan», »Ängelgränd», »Sandalmakarnas
gata» och nu »Magnoliagatan». Denna senare ligger i en medelstor engelsk stad; dess ena sida bebos
av judar, dess andra av kristna. Med stor person- och detalj apparat ger förf. en levande, ofta
roande och alltid intressant gatukrönika från de senaste decennierna. De båda lägren och de
oundvikliga motsättningarna dememellan äro skildrade med mänsklig förståelse och insikt. —
Översättningen är god, och boken tillhör obestridligen den värdefullare litteraturen utifrån. Om den är
värd elva kronor är en annan sak — i Danmark kostar den 7: 50. H. W-r.
Hall, RadclyfFe. Ensamhetens brunn. (The well of loneliness.) Övs. [fr.
eng.] av Louis Renner. Tiden 1932. 511 s. Portr. Hcee. 9:50, inb. 12:—.
I en allvarlig och värdig form framlägger författarinnan en anormal kvinnas kärlekshistoria
med den utpräglade tendensen att väcka sympati och förståelse för de homosexuellas hårda öde.
Endast fackmannen kan bedöma, huruvida fallet är korrekt skildrat, men en svaghet i
personteckningen är uppenbar. Huvudpersonens stora författarbegåvning får man väl höra talas om men
man kommer aldrig till någon klar föreställning om den. Likaså torde en starkt understruken
naivitet och ovetenhet följa henne alltför länge. Bästa intrycket gör bilden av hennes barndoms
-och ungdomsår, inramad i en iyllig och levande miljöskildring. Genomgående är emellertid det
ömtåliga ämnet behandlat med klar och rättfram öppenhet och ett patos, som verkar äkta.
Visserligen kan det tilläggas, att något problem inte löses eller vägar därtill anvisas. Snarast förfäktar
upplösningen de »normalas» rätt och visar deras risker som parter i ett intimt förhållande av det i
romanen förekommande slaget. E. L-m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
