Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKBIBLIOTEKEN OCH DEN EKONOMISKA KRISEN. 245
Vad de ekonomiska förhållandena beträffar gjorde bibliotekstidskriften »The
Library Journal» ungefär vid årsskiftet 1932—33 en belysande undersökning.
Den skickade under hösten 1932 ut vissa frågeformulär till 1,500 folkbibliotek
i Förenta Staterna, och i januari 1933 hade svar ingått från 507 bibliotek från
så gott som hela landet. Det är av intresse att se, hur anslagsfrågorna
behandlats på olika håll. Det ojämförligt största antalet bibliotek, nämligen 345,
ha fått sina inkomster reducerade, från 149 rapporteras oförändrade
förhållanden, medan 13 bibliotek kunnat glädja sig åt ökade anslag. De
minskade inkomsterna i de 345 biblioteken ha naturligtvis nödvändiggjort vissa
inskränkningar. De flesta (något mer än 50 %) ha låtit dessa reduktioner gå
ut över bokinköpskontot, en sjättedel ha minskat tidskrifts- och
inbindningskontot, c:a 30 % ha reducerat lönerna på olika sätt. Mindre besparingar
ha gjorts genom minskning av materialinköp, införande av låneavgifter för
viss skönlitteratur m. m. — En ännu grundligare undersökning av de
amerikanska folkbiblioteken under depressionen verkställdes för ungefär ett år
sedan och publicerades i »The Library Quarterly», och dess slutresultat är
ungefär detsamma som den tidigare nämnda utredningens. En intressant
uppgift är, att de mindre biblioteken (med under 10,000 band) vid en jämförelse
mellan anslagen 1930 och 1932 visa en ökning av någQt mer än 2 %, under
det att övriga bibliotek ha fått vidkännas en minskning av mellan 8—9,%.
Med utgångspunkt från samma år har utlåningen stigit med betydligt över 30 %,
och ökningen är mest märkbar bland facklitteraturen (»non fiction»). De
inskränkningar, som ha måst vidtagas, äro något olika för olika storleksgrupper
av biblioteken, men i allmänhet ha besparingarna hårdast drabbat
inköpskontot, därefter löner, lokalunderhåll, inbindning och slutligen tidskrifter, i nu
nämnd ordning. — Det framgår alltså av båda undersökningarna, att
biblioteken i allmänhet fått sina ekonomiska möjligheter beskurna, men den visar
också, att så många som en tredjedel av de rapporterade biblioteken fått
behålla sina anslag, några t. o. m. ökade, och detta är värt att minnas, då man
betänker krisens ytterst genomgripande karaktär i Amerika. Att minskningen
hållit sig vid c:a 8 % kan också vara skäl att observera. Vad detta beror på
är tydligt. De amerikanska biblioteken ha blivit institutioner, vilkas
verksamhet myndigheterna utan att tveka erkänna som en väsentlig del av
undervisningssystemet, en organisation, vilken liksom skolorna till varje pris måste
understödjas och skyddas.
På vad sätt har nu krisen påverkat de svenska folkbiblioteken? Man
behöver inte tveka om svaret på denna fråga. Liksom i de övriga länder, vilkas
aktuella förhållanden på folkbiblioteksområdet jag berört, karakteriseras läget
framför allt av de två företeelserna, ökad utlåningsfrekvens och minskade
tillgångar.
Vad då först den av alla bibliotek konstaterade utlåningsfrekvensen
beträffar, så ber jag beträffande detaljerade sifferuppgifter för tiden to. m.
första halvåret 1932 få hänvisa till framställningen i Biblioteksbladet, 1932:
s. 221 ff. Orsakerna till stegringen ha där också diskuterats. Det framhålles,
att man i ökningen »väsentligen har att se direkta verkningar av
nyorganisationen». Beträffande den under 1932 fortsatta uppgången, som f. o. ännu:
långt ifrån avstannat utan tvärtom livligt tilltager, har denna från de flesta
större bibliotek förklarats sammanhänga med den alltmer kännbara ekonomiska
krisen och med den arbetslöshet och allmänna penningknapphet, som blivit
följder av densamma. Vilkendera av de båda faktorerna, nyordningen eller krisen,;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
