Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
HENNING WIESLANDER.
centralbiblioteken försöksvis startade samarbetet kunde utvidgas att omfatta
även andra för utländsk originallitteratur intresserade bibliotek.
En följd av folkbibliotekens minskade inköpsmöjligheter torde kunna bli,
att de vetenskapliga biblioteken ha att motse ett ökat antal beställningar. Den
interurbana lånerörelsen ger givetvis en möjlighet till vissa besparingar för
de mindre biblioteken, då det gäller dyrbarare och mera speciell litteratur,
men den kan inte tillgripas i hur stor utsträckning som helst. Vissa arbeten,
speciellt då handböcker, vissa tidskrifter, kurslitteratur o. d. kunna av lätt
begripliga skäl icke alltid erhållas för studerande och forskare ute i landsorten.
Kanske en utvidgning av den interurbana utlåningsverksamheten kommer att
aktualisera frågan om en gemensam central för de svenska folkbiblioteken,
vilken kunde tillhandahålla dylik mera efterfrågad speciallitteratur?
Vad beträffar tidskriftsprenumeration, så kunna naturligtvis besparingar
göras genom att helt enkelt upphöra att prenumerera på en del mindre
värdefulla sådana. Tyvärr är nog allmänhetens och bibliotekariens uppfattning om
värdet en smula divergerande, men fackmannens mening får väl bli
utslagsgivande. Att spara på de inhemska standardtidskrifterna kan däremot ej vara
lämpligt. Snarare borde man uppmuntra allmänheten att bättre utnyttja såväl
äldre som nyare tidskriftsuppsatser, än vad den nu gör. Saknaden av en
tidskriftsindex gör sig dock härvidlag ytterst kännbar, nu mera än någonsin.
Ett intensivare utnyttjande av tidskriftslitteraturen, som ofta nog är aktuellare
än böckerna, torde innebära en värdefull besparing, därigenom att en hittills
rätt föga använd del av bokbeståndet sattes i funktion. I Danmark
förekomma sedan någon tid tryckta katalogkort även för de viktigare uppsatserna i
de ledande tidskrifterna, en anordning som snabbare än en årsindex i
bokform ger upplysning om nypublicerade artiklar. Men det viktigaste härvidlag
är att en tidskriftsindex kommer till stånd, oberoende om i kort- eller
bokform.
Danskarna — återigen — ha visat, att man kan göra besparingar även på
tidskriftskontot genom kooperation. Från Kunstindustrimuseet i Köpenhamn
kunna nämligen bibliotek mot en viss avgift få till låns en del dyrbarare
utländska konst- och konstindustritidskrifter, som ju äro gärna lästa även hos
oss, för utläggande i läsesalarna under en månads tid. Om sex bibliotek
anteckna sig för en tidskrift, anskaffas den, och det är klart, att detta blir ett
förhållandevis billigt sätt att tillhandahålla en del kostbara periodica.
Nackdelen är ju, att man ej får behålla häftena så länge och ej heller har tillgång
till de föregående häftena, men fördelarna äro så stora, att man nog borde
undersöka, huruvida ej något liknande skulle kunna ordnas här i landet.
Eventuellt kunde man tänka sig ett liknande arrangemang som vid de ovan nämnda
utländska vandringsbiblioteken, så att de deltagande biblioteken vid årets slut
finge en komplett årgång var.
Även en annan form av tidskrifts-samarbete förekommer i Danmark,
framför allt vid Statsbiblioteket i Aarhus men även vid en del mindre bibliotek,
som ha anordnat s. k. »Tidsskriftlæsekredse». För deltagande i ett sådant
abonnemang betalas från 3—4 kronor och uppåt. Biblioteket ombesörjer
prenumerationen, och tidskrifterna ligga först utlagda i dess läsesal c:a 14 dagar,
varefter cirkulationen bland deltagarna i abonnemanget börjar.
Tidskriftshäftena utsändas i särskilda omslag och i en bestämd ordning samt sändas
vidare av de olika abonnenterna, som anteckna mottagnings- och
avsändningsdatum på en medföljande kontrollista. Efter cirkulationen ingå tidskrifterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
