- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Adertonde årgången. 1933 /
286

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

286

BARNBOKSKATALOGER.

då det överhuvudtaget kommer ut mera litteratur här, vilket väl har sin
förklaring i den större befolkningen. Det är svårt att få fram några exakta
siffror, men säkert är att av de här utkommande barnböckerna ett betydligt större
antal är översättningar, till mycket stor del från engelska och amerikanska
original. Om man tar undan de böcker som äro gemensamma för den svenska
och den danska katalogen, utgöres av överskottet i den svenska 38 % av
översättningar mot 24 % i den danska. Den norska katalogens uppställning gör
en liknande jämförelse för invecklad. Tyvärr anger ingen av katalogerna
konsekvent att boken är översatt och från vilket språk, antagligen av
utrymmesskäl. En sådan uppgift har utom sitt allmänna intresse ofta ett direkt värde
som upplysning om bokens miljö. Lika säkert som att några av sista årens
allra bästa barnböcker äro översättningar, lika säkert är att det årligen
utkommer en rad slentrianmässiga äventyrsberättelser, skolhistorier och flickböcker,
som utan att vara direkt dåliga inte alls behövt översättas.

För att nu se litet närmare på 1001 böcker så innefattar den som nämnts
tre huvudavdelningar: nöjesläsning, intressant och roande kunskap,
skönlitteratur. Var och en av dessa har i sin tur underavdelningar. På avd.
nöjesläsning finns t. ex. inte mindre än 18 grupprubriker. Alla dessa
underavdelningar ha ingenting gemensamt med det vanliga klassifikationssystemet och
komma kanske att verka oroande på bibliotekarierna. Denna rörlighet i
uppställningen ger katalogen ett för vanliga människor mycket tilltalande utseende, och
att den bidrar att göra den lätthanterlig för barnen själva är säkert.
Uppslagen till rubrikerna ha ofta kommit genom barnens sätt att fråga efter
böcker. Att metoden har vissa nackdelar ha nog redaktörerna främst fått
kännas vid. Det blir över en och annan bok som inte passar någonstans. Vad
nöjesläsningen angår tyckas dessa böcker i allmänhet ha fått sin plats under
den första rubriken För pojkar och flickor. En och annan av dem skulle
nog ha kommit bättre till sin rätt på andra platser. Sienkiewicz’ Genom öknen
är en äventyrsbok så god som någon, och Kiplings Kim hade nog stått lika bra
på avd. Skönlitteratur även om den kan läsas av alla åldrar. Men allt detta är
rena smakfrågor.

Att vid en så långt driven uppdelning vissa avdelningar gå i varandra är
givet. Om man som exempel tar böcker om djur, finnas de att söka dels
under Djurskildringar, som huvudsakligen innehåller romantiserade
djurberättelser, dels under Djurberättelser och djursagor, som i allmänhet är för mindre
barn än föregående avd., dels under Växter och djur, innehållande
populärvetenskapliga saker och slutligen under Jaktmarker och fiskevatten, där det
finns en hel del om hundar, jakthistorier o. d. På avd. Samlarintressen
finner dessutom t. ex. insektssamlaren sina böcker. Att här göra fördelningen av
böcker fullt logisk är omöjligt. Det blir alltså att slå på flera håll. Det
hade givetvis neutraliserat svårigheterna, om samma bok i en del fall kunnat
upptagas på ett par olika avd., men detta har antagligen ej gått för sig av
utrymmesskäl. Ett förnuftigt användande av innehållsförteckning och register
bör i allmänhet undanröja dessa olägenheter. Som något mycket angenämt bör
påpekas att ett barn, som slår upp första sidan i 1001 böcker, efter att ha läst
Selma Lagerlöfs berättelse, genast befinner sig mitt ibland de »roliga böckerna»,
vilket bör verka betydligt mer stimulerande än en katalog efter det officiella
systemet: A. Bok- och biblioteksväsen, B. Skrifter av allmänt och blandat
innehåll, C. Religion o. s. v. Trevliga klichéer lånade ur de olika böckerna
bidra att göra häftet populärt bland den yngre publiken. Särskilt måste fram-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:15:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1933/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free