Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÅN FRÅN DE SVENSKA VETENSKAPLIGA BIBLIOTEKEN. 13
för de stora vetenskapliga biblioteken, som — icke längre nödgade att i samma
utsträckning som hittills splittra verksamheten åt olika håll — härigenom
kunde bättre fylla sina uppgifter såsom arkivbibliotek och studiebibliotek för vissa
orter.
Huru en svensk centraldepot borde lämpligen organiseras och administreras,
härom kunna och komma meningarna att växla. Det är icke heller min avsikt
att här närmare gå in på denna fråga. Men några antydningar, huru man
skulle kunna tänka sig sättet för dess tillkomst, må dock i detta sammanhang
lämnas.
Då det ur organisatorisk synpunkt vore fördelaktigt att anknyta depoten till
en redan existerande institution, förefaller det lämpligast att låta den sortera
under något av de större biblioteken. Närmast kunde man tänka på Kungl,
biblioteket och Uppsala universiets bibliotek, och då Stockholm väl måste
betraktas såsom den bäst belägna förläggningsorten, kanske främst på det förra
biblioteket. Men att inrymma depoten i Kungl, bibliotekets nuvarande lokaler
läte sig icke göra, och därav följer, att för biblioteket och utlåningsdepoten
krävas från varandra skilda expeditioner.1 Detta utesluter emellertid icke ett
samarbete mellan bibliotek och depot, vilket samarbete — givetvis mest till fördel
för utlåningsdepoten — bl. a. skulle omfatta katalogisering av nyare litteratur.
Beträffande bokbeståndet, som till en början vore avsett att enbart innefatta
svensk litteratur, bör vid uppsättningen och för framtiden kunna påräknas
överlämnande av såväl äldre som nyare officiellt tryck från riksgäldskontoret och
från statsdepartementen jämte dem underlydande centrala ämbetsverk
(exempelvis statistiska centralbyrån). Vidare borde kunna erhållas ett exemplar av alla
lärda verk och tidskrifter, som utgivas med offentligt understöd. Vid
uppsättningen av bokbeståndet erfordras även ett icke alltför knappt tillmätt
engångsanslag från staten, avsett i första hand för inköp av äldre litteratur
(tidskriftsserier m. m.).2 Därjämte kunde tänkas, att från de större biblioteken till depoten
överlämnades lager av äldre dupletter (från universitetsbiblioteken bl. a.
akademiskt tryck). — Storleken av de årliga anslag, som äro behövliga för
samlingarnas bindning, komplettering av äldre serier m. m., kan för närvarande självfallet
icke beräknas. Beloppet kunde väsentligen minskas, om utlåningsdepoten för
framtiden kunde räkna med gratisleveranser i större utsträckning, än vad som
ovan förutsatts. Måhända kunde sålunda förväntas, att genom ändring av
tryckfrihetsförordningen rätten till pliktexemplar medgåves även
central-depoten.
Kan nu verkligen en central utlåningsdepot fylla de uppgifter, varom ovan
talats? Ja även därom likasom om möjligheten att finansiera dess verksamhet
kunna måhända meningarna gå isär. Men önskar man åstadkomma
förbättringar, äro de reformer, för vilka i det föregående redogjorts, — enligt min
mening — både lättast att genomföra och bäst ägnade att avlägsna bristerna i
det nuvarande lånesystemet.
1 Då centraldepoten endast vill förmedla lån utåt (till andra bibliotek), erfordras inga
läsesalar för allmänheten. Såväl lokalen (bokmagasinen) som personalstaten behöva därför icke
draga alltför stora kostnader.
2 I betraktande av centraldepotens stora kulturella betydelse för hela landet vore det kanske
icke OTimligt att vid uppsättningen och bokbeståndet räkna med anslag av lotterimedel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
