Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N. GEOGRAFI. O- SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP. 75
Macao. Efter fullgjort uppdrag erhåller han till tack en mycket dyrbar ring. »Wong To-ping
hade dock något av en gentleman i sig», säger Lilius. — En motvikt mot rövartyperna bildar också
teckningen av förf:s tjänare Wang, som troget följde honom i alla faror och till sist offrade livet
för sin herre, en kinesisk frände till Runebergs Munter. H. Sg.
Meyer, Elisabeth. En kvinnas färd till Persien. Till sv. [fr. no.] av Elsa
Thulin. Fri. 1932. 204 s. -f~ J4 pl- ^v portr. kart. Noa. 6: 75, inb. 8: 75.
Titeln är egendomlig: så fasligt märkvärdigt är det väl inte att en dam reser i Persien. Hon
har emellertid gjort en trevlig bok, är energisk och orädd, intervjuar Mustafa Kemål och Feisal,
men har icke mycket nytt att komma med. Skildringen av Persien lider av ett i dylik litteratur
numera allt vanligare fel: ytlighet och otillåtlig generalisering, en följd av för litet material och
för stor okunnighet. Det hade varit vida större skäl att översätta — eftersom detta ännu tillåtes
ske — Arthur Christensens bok »Det gamle og det nye Persien». Han kan Persien. C. S—g.
Nordström, Ludvig. . . . och blev helt enkelt människa. Från en
världsomsegling. A. B. 1932. 284 s. 111., portr. N. 9: 50.
Ämnet är i denna andra del väsentligen hämtat från några öar i Stilla havet, vilka ses från
s. k. totalistisk synpunkt och bli föremål för storpolitiska spekulationer, som icke lämna rum
för någon s. k. söderhavsromantik. Förf. har i denna del uttryckt sina tankar klarare än i den
föregående och har många förnuftiga, om ock icke alltid nya saker att säga. Den polynesiska
framtidsbild han upprullar bär dock knappast sannolikhetens drag; det är f. ö. rätt naturligt att
hans hastiga besök icke medgivit någon verklig inlevelse i problemen. C. S—g.
Palm, Anna. Bland bönder och grevar i Italien. Lb. 1933. 190 s. 111.
Ni. (33296) 6: 50, inb. 8: 50.
Författarinnan, en svensk skulptris, som i flera år vistats i Italien och bl. a. utfört en byst
av Mussolini, skildrar här sina visserligen föga märkvärdiga erfarenheter av livet inom
konstnärskretsarna dels i Rom och dels i den lilla staden Anticoli, där en mängd internationella artistkotterier
pläga stämma möte. Hon berättar tämligen naivt och ej fritt från sentimentalitet, men hennes
uppriktiga kärlek till Italien skall säkerligen hos svenska Italiaresande överskyla mycket av dessa
svagheter. Illustrationerna äro talrika och goda. O. W—n.
O. Samhälls- och rättsvetenskap (med nationalekonomi och
statistik).
Delmar, E[vald] & J[ohn]. Om uppfinningar och patent. 2 reviderade
uppl. utg. av John Delmar. A.-b. Delmar & C:o patentbyrå 1933. 235 s.
Oeae. Inb. 4: —.
Arbetet innehåller en tekniskt och juridiskt sakkunnig framställning av gällande svensk
patenträtt, ävensom en alfabetiskt ordnad översikt över alla främmande kulturstaters
patent-förhållanden. Fyller en uppgift för såväl teknici som praktiska jurister. /. A.
Lagerholm, John. Konservativ samhällssyn. N. o. k. 1933. 84 s. Oah.
1: 80,
En programskrift, som vill föra den unga, »stridande» konservatismens talan och ur dess
synvinkel söker ge en överblick av olika det politiska livets problem; här diskuteras sålunda
statsauktoritet, parlamentarism och demokrati, kyrka och skola, näringspolitik och sociala frågor,
fredsproblem och klasskamp — allt i naturlig polemik mot mer eller mindre motsatta
menings-iriktningar. A. B. C.
Lindahl, Oscar, [utg.]. Bokföringslagen av den 31 maj 1929 jämte utdrag
ur aktiebolagslagen, banklagen, sparbankslagen m. m. Med förklaringar och
formulär. Utg., Sthlm 1932. 75 s. Oecb(u). 3: 25.
Boken omfattar lagtexten med kommentar till den nya bokföringslagen jämte utdrag ur
aktiebolags-, bank- och sparbankslagarna; i slutet har intagits ett par exempel på uppställningen
av inventarium och balansräkning. Men varför använda beteckningarna »Aktiva» och »Passiva»,
då man väl numera använder rubrikerna »Tillgångar» och »Skulder och eget kapital»? K. R—dt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
