Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
FREDRIK HJELMQVIST.
den anförda siffran på utlånade vandringsbibliotek ej särskilt betydande.1 Men
den är av intresse som tecken på att det finns ett allt starkare växande behov
av bibliotek just för planmässiga studier. Och den visar, om också i
anspråkslös form, en biblioteksorganisation som arbetar både extensivt och
intensivt, som å ena sidan står till tjänst där man behöver ett lättare bokbestånd,
som kan vinna läsare bland dem som förut stått främmande för vad en bok
kan ge av värdefullt nöje, och å andra sidan stöder det omkring ett bestämt
ämne samlade studieintresset.
Jag rör mig all jämt på utanverken av problemet. Allt jag sagt gäller
ännu huvudsakligen organisationen, de yttre formerna. Om också dessa kunna
vara belysande, bör man givetvis försöka komma närmare in på frågan. Och
då jag gör det, har jag särskilt Stockholms stadsbibliotek i tankarna, men det
mesta som säges kan nog också passa in på andra större svenska folkbibliotek.
Man måste emellertid göra klart för sig, att problemet ligger annorlunda till
för ett stort bibliotek, där utlåningen på en dag kan gå upp till ett par tusen
band eller mer, och för ett litet bibliotek, där folkbibliotekarien inte har större
klientel än att han eller hon så småningom kan lära känna de flesta, om inte
alla de besökande. Resurserna äro visserligen större i det mera besökta
biblioteket, men svårigheterna att komma i personlig kontakt med bibliotekets
kunder är också betydligt större. Om det gäller ett stort folkbibliotek, kan man
lätt förstå, om en utomstående kan få det intrycket att här den extensiva
verksamheten är det allt annat behärskande intresset. Då ett folkbibliotek träder
fram för offentligheten, sker det oftast för att meddela, att lånesiffrorna nått
den eller den höjden och stigit med så och så många procent sedan föregående
år. Det är emellertid ej bara dylikt, som kan inge den uppfattningen, att
biblioteken framför allt lägga vikt vid den utbredande sidan av sin verksamhet. Det
ligger i själva det arbetssätt, som efter anglo-amerikanskt mönster utbildats
inom de svenska folkbiblioteken, mycket som är ägnat att ge åtminstone
skenbart stöd åt en sådan uppfattning. Rent formellt sett ha de lånande gjorts till
nummer i en massa. Den stigande lånefrekvensen har tvungit fram
förenklingar i utlåningsmetoderna, som i allmänhet gått ut på att så mycket som
möjligt minska skrivandet vid lånens expediering. Den enda anteckningen som
göres är • som bekant den lånandes nummer, vilket införes på bokkortet.
Förenklingen i expeditionsarbetet gav otvivelaktigt i början tid till ökad hjälp åt
låntagarna, men då lånesiffrorna stego oerhört mycket starkare än de
tillgängliga arbetskrafterna, har det legat förklarligt men på samma gång beklagligt
nära, att utlåningsverksamheten på sina ställen allt för mycket mekaniserats.
Man har måst inrikta sig på att så mycket som möjligt nedbringa tiden för de
olika handgreppen vid utlåningen, mången gång helt enkelt för att kunna hinna
med det växande och överväldigande arbetet. Härtill kommer ännu ett starkt
framträdande drag i modernt anglo-amerikanskt och skandinaviskt
folkbiblioteksarbete, som är ägnat att förstärka intrycket av att biblioteket endast strör
ut sin säd utan att fråga efter, om marken är beredd eller icke. Det är känslan
för den personliga frihetens betydelse. Man vill lämna allmänheten rikast
möjliga tillfälle att träffa val efter eget fritt omdöme. Man ställer till dess
förfogande den litteratur, som biblioteket har möjlighet att anskaffa, och ställer ut
1 Antalet vandringsbibliotek, som utsändes från FolkbildningsfÖTbundet år 1933? översteg
endast med 22 det antal som utsändes från de sex centralbibliotek, för vilka dr Tynell redogör
i sin artikel i Biblioteksbladet denna årgång s. 53—57. Antalet band är däremot nära dubbelt
så stort (21,810). Jfr vidare s. 105.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
