Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. SKÖNLITTERATUR.
III
Den nya Hamsun-romanen ansluter sig tämligen fritt till de närmast föregående
landstrykareromanerna. Den egentliga huvudpersonen är än en gång »världsomseglaren» August, denna
egendomligt roande och förbryllande, genuint hamsunska fantasifigur, vars senare öden och bråda död
här bl. a. omförmälas. Skådeplatsen för händelserna är den från tidigare verk av Hamsun
välbekanta lilla staden Segelfoss, där livet går sin egen irrationella gång, bjudande på allehanda
överraskningar. — Den något väl långt utspunna romanen verkar särskilt i början en smula trög,
men när den väl kommit ordentligt i gång, läser man den med stort nöje och intresse. Man
förundras tillika över den friska, spelande fantasi, det levande människointresse och inte minst det
glättiga, spjuveraktiga humör den åldrade diktaren alltjämt visar sig äga. T. S.
Lewisohn, Ludwig. Stephen Escott. Till svenska [från engelskan] av
Margaretha Odelberg. Nst. 1933. 324 s. Hcee. (33239) 5:75, inb. 7:25.
Orig:s titel: The memories of Stephen Escott.
Lewisohn, till extraktionen tysk jude, är kanske den av de moderna amerikanska berättarna
som man i längden har mest glädje av. Han har intelligens, stoff och stor psykologisk kunskap.
Han både genomskådar människorna och bedömer dem rättvist. Han rör sig inte på ytan. Det är
en mening med de böcker han skriver, han vill alltid något verkligt och positivt med dem. Han är
en problemdiktare, som framför allt studerar modern judendom och modernt äktenskap. I Stephen
Escott belyses det senare med fin konst från olika sidor. Boken kan väl inte fullt mäta sig med de
två förut översatta romanerna Den slutna kretsen och Makarna Crump, men den förtjänar liksom
dessa avgjort att införlivas med biblioteken. A. W—n.
Linklater, Eric. Männen från Ness. Övers, [från engelskan] av Frans
G. Bengtsson. Nst. 1933. 249 s. Hcee. (33375) 6: 50, inb. 8: 25.
Orig:s titel: The men of Ness.
Linklater är »orkneyman» och har måhända nordiskt blod i sina ådror. I vilket fall som helst
har han i denna vikingaroman om Ragnar Lodbroks söner ytterst väl träffat den isländska
släktsagans ton och påfallande riktigt använt dess stränga teknik. I en del fall kan man också peka på
direkta motivlån. Mest lyckad är kanske den vassa replikföringen med sin bistra humor, åt vilken
den utomordentligt väl gjorda översättningen gör en välkommen rättvisa. H. W—r.
Rud, Nils Johan. Vi ska ha ett barn. övers, efter författarens [norska]
manuskript av Hans Botwid. Nst. 1933. 226 s. Hceda. (33377) 4: 75.
Orig:s titel: Vi skal ha et barn.
På uppriktigheten i denna berättelse om ett ungt pars »fria kärlek» kan man inte klaga; den är
äkta norsk. Här ges det rent besked. Boken, som f. o. inte är skriven utan en viss talang, har mindre
karaktären av roman i egentligare mening än av ett litet filmdrama av icke okänd typ, där dock
censurens sax sannolikt skulle komma rätt flitigt till användning, om det bleve fråga om att
uppföra det. Någon varaktigare behållning skänker boken knappast, och huruvida den förmår föda
några särskilt ädla känslor hos läsaren, torde vara ganska ovisst. T. S.
Schlumberger, Jean. Saint-Saturnin. Övers, [från franskan] av Hugo
Hultenberg. Sk. 1933. 304 s. Hceja. (33418) 6: 50.
Orig:s titel: Saint-Saturnin.
En mera slående kontrast till modern svensk romanprosa än Schlumbergers intensivt borrande,
oändligt nyanserade familjeskildring låter sig knappst tänkas. I sin subtila detaljanalys ofta
tröttande och svår att följa ställer den stränga krav på läsarens uppmärksamhet, men en gång
gripen av den suggestiva herregårdsstämningen tvingas man obevekligt genom Colombe-familjens
stillsamma tragedi, som oavbrutet stegras för att trots allt mynna i en hymn till sambandet med
jorden och traditionerna. E. M.
Sillanpää, F [rans] E [emil]. En mans väg. Om förhållandena på Ahrola
gård sedan Paavo blivit dess husbonde. Övers, [från finskan] av Henning
Söderhjelm. Schildt 1933. 324 s. Hceua. (33279) 6: 50.
Orig:s titel: Miehen tie.
Sillanpääs sista stora roman vill tydligen vara ett maskulint motstycke till Silja. Mannens
väg går naturligtvis, om än något slingrande, till ena pigo, och det sker inom de fyra årstidernas
fasta ram. Den finske Nobelpriskandidatens kända stora författareegenskaper göra sig också här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
