Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2IO
ETT MODERNT STORSTADSBIBLIOTEK.
band) på öppna hyllor, på den andra musikbiblioteket. Huvuddelen av
bottenvåningen upptages emellertid av bokmagasin. Magasinet kommer genom
inlagda bottnar att bestå av fyra magasinsvåningar. Också källarvåningens
mittparti är delvis disponerat för magasin för tidningarna. Hela
magasinsutrymmet upptar över 5,000 m2, varför kapaciteten bör vara över en miljon
band.
Från Shakespeare hall leda bekväma trappor och hissar upp till stora
läsesalen — nära 40 m. i genomskärning —, som under ett väldigt kupoltak
upptar hela mittpartiet i denna våning. Läsesalen, som har över 300
sittplatser och som rymmer 10,000 band på öppna hyllor, övervakas av en disk i
mitten, till vilken leder en hiss från magasinen för bekväm förbindelse med
dessa.
Runt omkring det centrala parti, som alltså upptages av läsesalen och
därunder liggande magasin, gruppera sig diverse lokaler för allmänheten samt
tjänsterum. Källarvåningen har, utom ekonomiutrymmen av olika slag, en
föreläsningssal med 300 sittplatser samt lokaler för tryckeri och bokbinderi.
Bottenvåningens lokaler ha redan omnämnts. En trappa upp i bekväm
förbindelse med stora läsesalen finnas några stora specialavdelningar, som äro
avsedda för allmänheten: den tekniska och patentavdelningen (med c:a 100
sittplatser), affärsavdelningen (c:a 85 sittplatser), kartavdelningen,
tidskriftsrummet (c:a 70 sittplatser; rymmer också de dagliga tidningarna för 4 veckor
tillbaka, dock ej dagens nummer), och utställningssalen. Två trappor upp finnas
bl. a. avdelningarna för Manchester och Lancashire samt utrymmen för andra
specialsamlingar. Tre trappor upp äro arbetsrummen förlagda. Utrymmena
fyra trappor upp äro reserverade för utvidgningar.
Kostnaderna för byggnaden lära ha uppgått till ungefär fem miljoner
kronor.
En svensk kan knappast underlåta att till en redogörelse för en
biblioteksbyggnad sådan som Manchesters foga några reflexioner till jämförelse med
vårt lands främsta stadsbiblioteksbyggnad, Stockholms stadsbiblioteks.
Likheterna i den allmänna planlösningen äro i själva verket ganska påtagliga. På båda
ställena har man det cirkelrunda centralrummet med överljus beläget
omedelbart över bokmagasinet. Man återfinner också en sådan detalj som
bokhissen i byggnadens centrum, som direkt förbinder disken för personalen i
centralrummets mitt med de underliggande magasinsutrymmena. I bägge fallen
gruppera sig de övriga lokalerna kring detta cirkelformiga centralrum med
bekväma förbindelser de olika utrymmena emellan. Principiellt av mindre
betydelse är att dessa perifert placerade utrymmen i Stockholm fått räta
vinklar, i Manchester begränsas av cirklar. Den stora skillnaden är
centralrummets användning. I Manchester användes det som läsrum, i Stockholm som
utlåningsrum. Olikheten torde ej bero på en tillfällighet. I den av arkitekt
Asplund och stadsbibliotekarie Hjelmqvist avgivna reseberättelse över en
studieresa år 1920 till Amerika, som fogats till Stockholms
stadsbibliotekskommittés betänkande, påpekas av arkitekten, att centralrummets disposition i ett
bibliotek bestämmes av om läsrum eller utlåningsrum spelar den viktigaste
rollen, och framhålles, att de flesta trådarna i ett folkbibliotek i regel löpa
samman i det senare. Reflexionen är säkert riktig som generell sats. I vissa
av Englands största bibliotek torde man emellertid se förhållandet på annat
sätt. Man vill ej ställa ut för stort bestånd på öppna hyllor, undandrar det
kanske också till stor del från utlåning (på samma sätt som British museum i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
