Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Nils Genell: Folkbibliotekslokaler i Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
FOLKBIBLIOTEKSLOKALER I GÖTEBORG.
Med det nya seklets början hade tiden cmognat för ett kommunalt initiativ i fråga
om folkbibliotek i Göteborg. År 1901 fattade Göteborgs stadsfullmäktige beslut om
inrättande av två folkbibliotek, det i Majorna och det i Redbergslid. Verkställandet
av beslutet och den framtida vården om biblioteken anförtroddes av stadsfullmäktige
åt styrelsen för Robert Dicksons stiftelse. Det lär emellertid ha varit påtänkt att
placera uppdraget på annat håll •—• hos Göteborgs utskänkningsaktiebolag, som
nämligen sedan 1882 underhöll ett antal publika läslokaler, försedda i främsta rummet
med ett antal dagliga tidningar och dessutom med mindre bestånd av böcker för
läsning på stället. Men utvecklingen blev i stället den att även vården om dessa
»Göteborgs stads läsrum», vilkas antal nu är tre mot tidigare ända till sju, från och med
år 1915 anförtroddes styrelsen för Robert Dicksons stiftelse. Inom styrelsen finnes
sedan 1902 för ärenden rörande folkbiblioteken (och sedermera också läsrummen) en
särskild biblioteksnämnd. Denna har i vissa fall funnit lämpligt att nedlägga
fristående läsrum och i några att i stället knyta dem direkt till olika
folkbiblioteksavdel-ningar. Dessa avdelningar äro nu inalles sex. De hittills icke nämnda äro Landala
och Lundby folkbibliotek, som tillkommo år 1913, och Getebergsängs folkbibliotek,
som inrättades år 1927.
»Inom eller utom nämnden» enligt statuternas ordalag men de facto alltid inom
densamma har en biblioteksinspektör, under många år överbibliotekarien vid
Göteborgs stadsbibliotek Lars Wåhlin, efter honom numera överläraren, ordföranden i
Göteborgs stadsfullmäktige Ernst Jungen, haft närmaste vården om biblioteken och
deras gemensamma angelägenheter.
Dicksonska biblioteket är sålunda ett donationsbibliotek. Samtliga andra
folkbibliotek i Göteborg äro kommunala och deras omkostnader bestridas — frånsett
avkastningen av fru Ingegerd Almquists donation, »fonden för Göteborgs stads
barnbibliotek», (om c:a 40,000 kronor) — av årliga kommunala anslag. Vad Dicksonska
biblioteket beträffar dröjde det bl. a. tack vare även senare donationer från olika
medlemmar av den Dicksonska släkten, ända till år 1920 innan det för
upprätthållandet av bibliotekets verksamhet blev nödvändigt att vädja till staden. Men det
kan ju icke överraska att på senare år till och med den övervägande delen av de
årliga omkostnaderna också för Dicksonska bibliotekets verksamhet täckes medelst
kommunala anslag. Snarare då det faktum, att statsanslag icke tidigare än år 1931 (men
därefter årligen) sökts och erhållits till folkbibliotek i Göteborg, närmare bestämt
Dicksonska folkbiblioteket. Detta fungerar från och med år 1932 även såsom
centralbibliotek för Göteborgs och Bohus län. I samband med tillkomsten av denna nya
uppgift inrättades vid biblioteket en (till skillnad från övriga befattningar vid
Dicksonska folkbiblioteket på stadens löne- och pensionsstater upptagen)
centralbiblioteka-riebefattning, vars innehavare tillika är chef för samtliga folkbibliotek i Göteborg.
Den speciella förutsättningen för det förtroendeuppdrag, som
biblioteksinspektörsbe-fattningen utgjorde, var därmed’ej längre för handen och befattningen upphörde. Ett
uttryck — i sin ringa mån __ för den strävan till koncentration av biblioteken i
organisatoriskt hänseende, som ju är helt naturlig och på senare år kanske allt
tydligare markerats, kan man finna däri att sedan år 1932 termen Göteborgs stads
folkbibliotek enligt stadsfullmäktiges beslut är den officiellt sammanfattande beteckningen
för Dicksonska folkbiblioteket och de gemensamt (låt vara föga pregnant) så kallade
mindre folkbiblioteken. Dessa senare äro om än icke till sin uppkomst så dock
numera till gagnet att anse som filialer av Dicksonska biblioteket.
Men det kan måhända vara på tiden att övergå till bibliotekslokalerna. I fråga
om dessa ha på senare tid försiggått en del utvidgningar och förbättringar som torde
kunna motivera en överblick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
