Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. SKÖNLITTERATUR.
37
Eriksson, Edwin. Nödår. Dikter. A. B. 1934. 112 s. 2: 75.
Ojämn och tämligen schablonmässig debutantpoesi i den slängigt modernistiska stilen. G. Ld.
Essén, Lars-Erik. Tidlös värld. Dikter. A. B. 1934. 74 s. 2: 25.
Essén har gnistan, det är ingen tvekan om den saken. Han är originell nog att inte skriva fri
vers, hans romantiska poesi söker sig i stället stilla sjungande och drömmande rytmer. Det är en
senfödd platoniker, som sträcker sig mot det sanna varat bortom tid och rum, den eviga staden.
Hans språk är fyllt av mycket vackra ord, ibland utan men ofta med ett djupt och rikt
stämningsinnehåll. Sådan dikt kommer alltid att behövas. 5. R—n.
Hagberg-Erling, Ester. Drömmen om lyckan. Lb. 1934. 228 s. (34260)
3: 50, inb. 4: 50.
Bokens huvudpersoner äro två bröder, av vilka den ene förlorar »lyckan» han drömt om, i det
hans älskade lämnar honom. Den andre får till sist den han länge hållit kär, sedan åtskilliga
missförstånd dem emellan klarats av. Kring dessa fyra rör sig ett helt galleri av levande om ock något
onyanserade gestalter, som på olika sätt prövas eller prövats av livet. Mindre verklighetstroget är
det dock, när förf. låter »unga bondsöner, som gått i folkhögskolan, tala som tryckta böcker».
Boken kan emellertid betecknas som god och värderik läsning. M. F.
Haller-Augot, Gunhild. Cantilena. Dikter. Med originalträsnitt av Pär
Siegård. Gle. 1933. 77 s. 111. 7: 50.
Stilen i denna diktcykel om lidelse, moderskap, besvikelse och kosmisk ödslighetskänsla har
väl ingen egentlig särprägel, men är alltigenom stram och behärskad och här och där skälver ett
tonfall som griper och stannar i minnet. En läsvärd och poetisk dagbok i ståtlig, suggestiv utstyrsel.
E. M.
Hedberg, Olle. Iris och löjtnantshjärta. Roman. Nst. 1934. 351 s.
(34343) 6: 50, inb. 8: 25.
Fortsättning på: Fria på narri.
Vid sidan av en hånfullt frän skildring av en grupp moderna svenska överklassmänniskor med
sniket penningjäkt, dumdryg lumpenhet och en häpnadsväckande hjärtats torka tecknar Hedberg
med skir vårlig poesi men med samma fenomenala verklighetstrohet och fakticitet den vackra
men meningslöst tragiska kärlekssagan mellan husjungfrun Iris, huvudpersonen även i
fjolårsromanen »Fria på narri», och en ung renhjärtad löjtnantspojk. Arbetet kan varmt rekommenderas.
B. Å.
Hemmer, Jarl. Morgongåvan. A. B. 1934. 342 s. (34345) 7: 50.
En berättelse från Åland, som främst lever på sin enastående friska naturlyrik. Handlingen
och människorna äro mera schablonmässiga, och de uppträdandes språk företer ofta en föga lyckad
blandning av själfullhet och grovhet, som båda verka konstlade — den förra i ålänningarnas, den
senare i förf:s mun. Boken läses med nöje men är tydligen inte avsedd som något vägande inslag i
sin upphovsmans produktion. S. R—n.
[Holmström, Ragnar.] Ungdom i landsflykt. [Av] Paul Michael Ingel
[pseud.]. Schildt 1934. 340 s. (34261) 7: 50.
En skildring av en grupp ryska emigranter, som genom de vid bolsjevikrevolutionen inträdda
omvälvningarna ryckts loss från sin naturliga miljö och kastats ut i främmande omgivningar.
Det rotlösa och förvirrade i deras meningslösa existens har förf. skildrat med odisputabel sanning.
Effektfullt given är också den brutala motsättningen mellan dem som flytt och de kvarblivna, vilka
under sitt arbete för det nya Ryssland inom sig utrotat både medlidande och släktkänsla. Som
tidsskildring har boken sålunda sitt givna värde. O. W—n.
Ideström, Axel. Pater Montanellis biktbarn. W. & W. 1934. 290 s.
6:75.
Berättelsen inför några västerländskt bildade engelsmän och amerikaner bland urinvånarna
i Tibets fjälldalar för att genom motsättningen förf:s synpunkter så mycket kraftigare skola bli
belysta. Han vill nämligen hävda, att det är dogmer, kyrkoläror och lärjungars missförstånd av de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
