Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - C. Religion - D. Filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D. FILOSOFI.
67
Stromberg, Leonard. Där prärien blommar. Berättelse. Lb. 1933. 2.JJ s.
Cic. 3’ 50, inb. 4: 75.
En skildring av en koloni svenskar, som invandrat till Amerika och slagit sig ned på prärien
och där sträva för att bit för bit avlocka naturen, vad de behöva för sin utkomst. Ämnet behåller
sitt intresse trots den utdragna berättelsen. Någon karaktärsskildring förekommer ej: boven är
nattsvart och de andra färglösa. Sm.
D. Filosofi.
Ahlberg, Alf. Tankelivets frigörelse. Koop. förb. 1934. 187 s. 111. portr,
litt. D. (34425) 3: 75-
Dr Ahlbergs nya bok är en studie i samhällslivets och den offentliga diskussionens logik.
Den påvisar de vanliga fel, som begås vid fastställandet av fakta och vid deras tolkning. En
förträfflig handbok i konsten att tänka och därjämte en synnerligen underhållande bok, skriven med
författarens vanliga sobra och eleganta framställningskonst. Kan livligt rekommenderas åt
folkbiblioteken. G. A.
Cederblad, Carl. Människomassor och massmänniskor. A. B. 1934. 64 s.
Litt. (Studentföreningen Verdandis småskrifter. 369.) De. (34200) o: 85.
En personligt skriven essay över masspsykologiska problem, närmast påverkad av Mc
Dou-galls och Ortega y Gassets tankar och uppburen av ett starkt kulturidealistiskt patos. G, A.
Lundgren, Gustaf. Handstilens psykologi. N. o. k. 1934. 202 s. 111.
litt. Dea. (3433°) 6: —, inb. 7: 75.
En innehållsrik och välskriven framställning av den s. k. grafologien eller studiet av
handstilen som uttryck för karaktären. Man läser boken med intresse, även om man i mångt och mycket
ställer sig skeptisk mot denna nya vetenskap och skulle önska mera vägande skäl för de
sammanhang, som den anser sig kunna konstatera. I varje fall förtjäna dess resultat att närmare diskuteras
och prövas utan dogmatisk tro men också utan negativ förhandsinställning. Dr Lundgrens bok
lämpar sig väl som utgångspunkt för en saklig kritik och kan ur denna synpunkt rekommenderas
åt de psykologiskt intresserade. G. A.
Nyman, Alf. Nya vägar inom psykologien. Nst. 1934. 274 s. 111. portr,
litt. (Norstedts lilla bibliotek.) De. (34141) 3: —, inb. 3: 75.
Professor Alf Nyman ger i denna elegant och livfullt skrivna bok en översikt över de modernaste
riktningarna inom den psykologiska vetenskapen. Efter en kort framställning av den äldre
själsforskningens grundsatser behandlas i tur och ordning den Watsonska »behaviorismen», den
intressanta och betydelsefulla gestaltpsykologien med namnen Koffka, Köhler och Wertheimer,
den Freudska psykoanalysen, och den Kretschmerska läran om sambandet mellan karaktär och
kroppskonstitution. Boken avslutas med en framställning av den moderna grupp- och
masspsykologien. Här hade man kunnat önska, att förf. icke slutat med Mc Dougall utan berört den nyaste
socialpsykologien, särskilt i Amerika. —- Boken ger f. ö. en klar och förträfflig orientering över det
aktuella läget inom själsvetenskapen. G. A.
Ortega y Gasset, Jose. Massornas uppror. Till svenska [från engelskan
och tyskan] av Alf Ahlberg. [Originalet spanskt.] N. o. k. 1934. 184 s.
D. (34029) 4: 75, inb. 6: 50.
Orig:s titel: La rebeliön de las masas.
Titeln på den berömde spanske filosofens arbete, »Massornas uppror», verkar lätt missledande;
man väntar sig närmast en studie över revolutionära massrörelsers psykologi. När Ortega y Gasset
skiljer mellan »elit» och »massa», avser han icke olika samhällsklasser. Massmänniskan betyder
här den kulturellt improduktiva genomsnittsmänniskan, vilken social grupp hon än må tillhöra.
Denna människotyp, som begagnar sig av civilisationens landvinningar utan att kunna
tillgodogöra sig dess andliga betingelser, har enligt honom vunnit dominerande ställning i våra dagars
Europa. I detta förhållande ser han en dödsfara för all högre kultur; över huvud ställer han en
djupt pessimistisk diagnos på det andliga nutidsläget, som erinrar en svensk läsare om Vitalis
Nor-ströms »Masskultur». G. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
